Talare 1 [00:00:01]: Följande avsnitt av Innovation nummer 26 spelades in ett par dagar före Rysslands invasion av Ukraina.
Talare 2 [00:00:12]: Jag tänker att Sverige 2030 behöver vara ett land som präglas av framtidsfokus och beslutsamhet, så att vi verkligen är så attraktiva att världens talanger och ledande bolag ännu mer vill jobba och investera hos oss. Ett land som är attraktivt för de bästa i världen är ett land som gör skillnad för världen.
Intervjuare 1 [00:00:32]: Varmt välkommen till Innovation en podcast från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Idag är vi på plats på Vinnova och har med oss Darja Isaksson, sedan 2018 generaldirektör för innovationsmyndigheten i Sverige ett av topp tre innovationsländer i världen. Innan hon tog rodret på Vinnova så har hon bland annat startat och lett två egna byråer, båda baserade på idén att mötet mellan den digitala och den fysiska världen ska fungera bra. Hon är ingenjör, har jobbat med både forskningsinstitut och forskningsprogram, fått ett flertal utmärkelser och har även suttit i regeringens nationella innovationsråd och varit rådgivare för Nordiska ministerrådet och EU-kommissionen. Varmt välkommen Darja Isaksson.
Talare 2 [00:01:24]: Tack.
Intervjuare 1 [00:01:26]: Hur gick dina tankar när du klev in genom Vinnovas portar som generaldirektör i augusti 2018, minns du den dagen?
Talare 2 [00:01:36]: Jag var ju pepp, glad och förväntansfull så klart. Att få chansen att utveckla en innovationsmyndighet i ett av världens vassaste innovationssystem kändes både då och nu som en helt fantastisk möjlighet och ett förtroende som jag helt enkelt var väldigt motiverad att göra mitt bästa för att leva upp till.
Intervjuare 1 [00:01:57]: Vinnova var din första anställning sedan du som 22-årig civilingenjör jobbade på ett it-bolag i Zürich, vad fick dig att söka jobbet som generaldirektör på Vinnova? Vad var dina förhoppningar att kunna åstadkomma i den positionen, vad ville du påverka, förändra?
Talare 2 [00:02:14]: Ja att jag sökte jobbet, alltså jag har alltid valt att jobba med innovation på lite olika sätt och det betyder att jag var medveten om hur vansinnigt viktig innovationsförmåga är för ett enskilt företag. Men också för hela samhället, förmågan att få fram innovationer som gör skillnad det är så avgörande. Så det låg så klart i bakgrunden och den innovationsförmågan det blir ju därför både nyckeln till ett lands konkurrenskraft, långsiktiga välstånd, men faktiskt också det som på många sätt driver samhällets utveckling i stort. Och jag har alltid velat jobba med det som känns viktigt och svårt kan man väl säga. Så från de här olika erfarenheterna enskilda företag, forskningsinstitut, från de perspektiven så tog jag med mig då det ena är hur viktigt det är, det andra var att jag såg potentialen att utveckla det här mer i hur vår position stärks ännu mer i ett internationellt perspektiv. Är man riktigt vass så är man attraktiv för både de bästa talangerna och de bästa partnerskapen. Sedan kom jag också in i det här med väldigt stark sense of urgency, kommer det här mötet mellan det digitala fysiska och någonstans inse att hur vi förvaltar de möjligheterna kommer vara avgörande för huruvida vi klarar av att ställa om till ett hållbart samhälle. Och där är tiden väldigt knapp, så kopplingen mellan den här innovationsförmågan som Sverige har sedan lång tid och förmågan att använda den till att lösa stora utmaningar är ju vår generations uppgift, så att jag ville vara med och påverka den utvecklingen. Sedan hade jag dessutom stött på Vinnova på lite olika sätt och fått chansen att arbeta med Vinnova medarbetare, och det får jag väl också erkänna att människorna på Vinnova var också en av de sakerna som lockade mig.
Intervjuare 1 [00:04:18]: Var det som du föreställt dig att vara generaldirektör för Sveriges innovationsmyndighet? Är det nånting som har överraskat dig?
Talare 2 [00:04:26]: Alltså den frågan har jag fått några gånger och då tänker jag men jag kanske inte hade föreställt mig så där jättemycket, hade inte målat upp några tydliga inre bilder. Jag visste att jag skulle få jobba med ett team av nyfikna och modiga superengagerade medarbetare och det är, det känner jag verkligen det var överraskande, det var vad jag förväntade mig men det är också vansinnigt roligt. Men det är klart jag har blivit överraskad till exempel hade jag väl inte räknat med att två av mina första tre år skulle spenderas i pandemi hemma i mitt kök, det var oväntat och överraskande.
Intervjuare 1 [00:05:03]: Om man tittar på Vinnova, Vinnovas uppdrag är att främja hållbar tillväxt genom att finansiera behovsmotiverad forskning och utveckla effektiva innovationssystem. Vad innebär det i praktiken och varför behövs Vinnova idag 2022?
Talare 2 [00:05:21]: Alltså den frågan vill jag gärna börja med ett slags historiskt perspektiv, för vi pratar inte så ofta om det. Men det fanns en tid i världen ungefär andra världskriget ungefär, då de flesta länder insåg så här att staten har en viktig roll, forskning är viktigt, innovation är viktigt för samhällets utveckling och teknikutveckling och förmågan att omsätta den i innovation. Man förstod då att staten har en viktig roll att spela i långsiktig finansiering av forskning och innovation, det förstår de flesta länder, då började man ha den typen av statliga satsningar. Sedan omkring slutet på 80-talet tidigt 90-tal så förstår man att det räcker inte riktigt att vi finansierar forskning och experiment i någon slags bred mening, det finns något som man kan kalla för ett innovationssystem. Att kvalitén i relationer mellan olika aktörer, i närheten till varandra hur svårt eller lätt det är att ha kontakt att jobba tillsammans, tillgången till starka nätverk, miljöer som sänker trösklar för många att testa sin idé eller få tillgång till en expertkompetens man annars inte har, eller tillgång till både teknisk infrastruktur och forskningsinfrastruktur, allt det är exempel på vad ska man säga resurser och kvalitéer i ett innovationssystem, som har ganska stor påverkan på vad man har för förmåga. Och det var utifrån det paradigmet kan man säga som många länder, Sverige däribland, började utveckla sin roll och skaffa sig myndigheter som Vinnova. Så att de flesta utvecklade ekonomier har en innovationsmyndighet, som en del av nånting större eller mera explicit som Vinnova. Samtidigt så när man då tittar på forskningen går ju framåt och så börjar man se nu är vi i en situation där vi behöver accelerera, det behöver gå lite snabbare än vad det har gjort tidigare att gå från ny kunskap som forskningen tar fram till ett sätt att applicera den i en ny teknik eller produkt eller affärsmodell eller sätt att jobba. Och att sedan skala de där sakerna på ett sätt som faktiskt förändrar samhället ganska radikalt i grunden, om vi ska ställa om till att fungera inom planetens gränser, och om vi ska göra det på ett sätt som också är socialt hållbart. Så det här känner vi till då och vad är det då som forskningen pekar på att vi behöver dessutom, staten har fortfarande en roll i att långsiktigt finansiera forskning och innovation, fortfarande viktigt att utveckla de här miljöerna och kvalitéerna i relationer och allt det där, och då ser man att då behövs också de här kvalitéerna i samspelet mellan forskning innovation och andra delar av det offentliga. Till exempel i regelverk som skapar incitament, som jämnar spelplanen, som ökar förutsättningarna att investera i nya lösningar istället för gamla eller i bara regelverk som gör det möjligt att, och där ser jag att Vinnova har en roll att spela. För vår uppgift är både att öppna upp möjligheter för andra men vi är också Sveriges expertmyndighet på innovation och det betyder att vi kan hjälpa andra, både att hitta sin roll och våga testa nya arbetssätt också inom de här aspekterna.
Intervjuare 1 [00:08:42]: Om man då skulle titta lite närmare på ett antal frågor som intresserar många idag, på vilket sätt har Vinnova en roll för utvecklingen av fossilfritt stål som just nu sker på bred front i Sverige?
Talare 2 [00:08:56]: Framförallt skulle jag säga det är som den här långsiktiga möjliggöraren av forskning innovation som gör skillnad, alltså långsiktiga satsningar som gör det möjligt att ha tillgång till rätt spetskompetens som behövs för att göra den här typen av utvecklingssatsningar. Men vi har också en roll i tillståndsgivning och regelverksprocesser där vi tar in vår kompetens och stöttar upp när andra aktörer behöver hitta nya sätt att jobba bättre tillsammans, så där har vi ett antal nya regeringsuppdrag. Sedan när man går in och tittar på det som händer så är det faktiskt så att det ledarskap som näringslivet nu visar och de jättestora investeringar som de gör kopplat till det här, dels drar på kompetenser som finns därför att staten har skapat förutsättningar för det, men det utmanar också samhället ännu bredare. Det handlar inte bara om att producera fossilfritt stål, det handlar om att hela samhällen nu behöver klara av att tillhandahålla ännu mer kompetens, behöver vara attraktiva för människor som ska välja att bo i de områden där de här nya etableringarna händer. Och då blir andra frågor viktiga, hur klarar man av att i de samhällen som förut kanske mest brottades, en del av de här samhällena har under lång tid snarare haft utflyttning än inflyttning, inte alla men en del, vad krävs för att de nu ska kunna ta chansen och säkerställa att de har attraktiva boendemiljöer där människor vill bo. Hur får man alla de som behövs för att tillhandahålla kompetensen att jobba tillsammans, det är lärosäten och yrkesutbildningar att vad kan de ha för förutsättningar och där hjälper Vinnova också till. Så vi är med i att facilitera de samtalen, vi är med i att stimulera och finansiera de första kanske försöken på att göra nånting helt nytt, och det betyder att vi hjälper både företag och offentlig sektor och akademi i sina nya satsningar ofta i en tidig fas. Sedan är det inte vi som gör de stora, man kan inte ta ifrån näringslivet att det är de som gör stora ambitiösa investeringar som nu faktiskt spelar en otrolig roll för Sveriges utveckling framåt.
Intervjuare 1 [00:11:21]: Om man tittar på det covid vaccin som de flesta av oss har tagit under det senaste året, har Vinnova spelat någon roll för den utvecklingen?
Talare 2 [00:11:32]: Så är det så klart på både kort och lång sikt. Att mänskligheten har haft kunskapen och förmågan att på rekordfart ta fram nya vacciner det är ju resultatet av långsiktiga satsningar på forskning och innovation, inte minst i Sverige för vi vet att det här är ett av våra styrkeområden. Sedan är det så att under pandemin så fick Vinnova också uppdrag att till exempel kartlägga, för det är en sak att göra de forskningsgenombrott som behövs för vacciner, det är också så att produktion av vaccin och avancerade läkemedel det är avancerat det med och kräver också forskning och innovation. Och det är en annan del som Vinnova har finansierat sedan länge, men då är ändå frågan så då fick vi regeringsuppdrag att titta på hur ser Sveriges kapacitet ut att ta vara på den här möjligheten och kanske skala upp. Så jag är jätteglad över att vi har fått de uppdragen och jag är glad att det är idag finns till exempel en ny innovationshubb i Sverige, som kommer att stärka ännu mer vår förmåga till den här avancerade produktionen som krävs. Så vi fortsätter jobba på att också ta det här, det är såklart inte så att Sverige tänker på det här ur ett bara Sverige perspektiv, men hur kan vi fortsätta vara starka, ha en ledande kraft och tillsammans med andra till exempel nordiska länder stärka förmågan framåt. Så att det var viktiga regeringsuppdrag under pandemin som har gett en del resultat redan, men jobbet fortsätter helt enkelt. Det finns mer att göra, fler möjligheter att både stärka konkurrenskraft och Sveriges förmåga att stå starka i nästa pandemi.
Intervjuare 1 [00:13:16]: Om Vinnova inte fanns och gick in med statliga medel och ett långsiktigt innovationsperspektiv skulle inte den här nödvändiga utvecklingen ske ändå?
Talare 2 [00:13:26]: Ja det skulle det väl om det fanns en annan vass innovationsmyndighet [skratt 00:13:30] med ett liknande uppdrag. Nej men där ju så klart inte Vinnova som är det viktiga, det viktiga är däremot att det finns en aktivt utformad forsknings- och innovationspolitisk med det här helhetsperspektivet. Från finansiering av forskning till innovation i samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor och dessutom civilsamhällets aktörer till utveckling av regelverk, efterfrågans mekanismer, alltså det är vad det handlar om om man ska utveckla ett starkt innovationssystem. Och det behöver ett land göra så klart, sedan jag menar Vinnova är den verksamheten som har det uppdraget det är jag väldigt stolt över.
Intervjuare 1 [00:14:14]: Nu ska vi få ta del av en fråga till Darja som har kommit in via mejl eller social media från någon där ute i innovationssystemet.
Talare 3 [00:14:23]: Vad är Vinnovas förhållningssätt till att klara energibehoven för en grön omställning?
Talare 2 [00:14:31]: Det är väl ungefär så här oavsett lite vilket specifikt energislag man själv tror på mest, så är det framtida energisystem som faktiskt behöver växa fram mer komplext än det vi hade förut. Det finns fler olika sorters energikällor, energibehovet ökar och det betyder att samspelet mellan de här olika energislagen vind, sol, kärnkraft, vatten och de energilagar som gör det möjligt att få de att lira ihop, det kräver innovation i sig. Så Energimyndigheten har viktiga uppdrag på det här och finansierar en hel del forskning och innovation, vi jobbar nära dem. Men Vinnovas långsiktiga satsningar har byggt kritisk förmåga i Sverige när det handlar om till exempel den forskning och innovation som gör batteri, gör oss till ett starkt land när det handlar om batteriteknologier. Så starkt faktiskt att vi får leda europeiska flaggskeppssatsningar från Sverige, vilket vi bör vara jättestolta över. Men det kräver också så rätt så avancerad digitalisering till exempel att få de här energisystemen att vara säkra i en tid som präglas av allt större hot, men också att de ska fungera effektivt tillsammans. Så nya material, batterier, samspelet mellan energislagen, digitalisering det är exempel på perspektiv. Sedan har vi också sedan länge finansierat forskning och innovation som har drivit på förmågan till elektrifiering i alltifrån i olika transportslag till exempel, men också i industriell produktion på olika sätt. Så visst är det så att långsiktig finansierad forskning innovation har enorm betydelse på det här området.
Intervjuare 1 [00:16:22]: Du har samlat på dig en hel del erfarenhet som ledare, chef, VD, GD, vad är bra ledarskap enligt dig?
Talare 2 [00:16:35]: Det är en spännande fråga jag tänker så här att leda det handlar om att få många att göra större skillnad tillsammans än vad de annars hade gjort.
Intervjuare 1 [00:16:44]: Har du något exempel på en ledare som inspirerar dig?
Talare 2 [00:16:47]: Ledare som är bra på att arbeta med psykologisk trygghet inspirerar mig, autenticitet, öppenhet, det här som gör att människor har förmåga och trygghet att testa svåra saker, visa sig sårbara och ta risk tillsammans. I det så låter det lite [?? 00:17:09] så här kanske, jag inspireras emellanåt av min 13-åring till exempel som han är autentisk, befriad från ego faktiskt för jag tror inte han förstår vad det är han gör men han är rätt duktig på att med integritet sätta gränser när han ser att någon skadar den där tilliten i en grupp, så det tycker jag är fint. Jag har inspirerats av ledare som är starka kollektiv, sådana som har bestämt sig för att göra något ändra ett paradigm tillsammans och sedan har de bråkat halva vägen dit men gjort det, finns mängder av exempel inom kulturen Bloomsburygruppen, dadaisterna, modernisterna, en massa sådana det har jag alltid tyckt varit rätt härligt att läsa om och inspireras av. Sedan så inspireras jag av ledare i näringslivet som sätter pengarna där munnen är, investerar i framtiden det är hoppingivande och häftigt att se.
Intervjuare 1 [00:18:01]: Förändringstakten i vår värld ökar konstant, vad betyder det för dig och ditt ledarskap?
Talare 2 [00:18:09]: Jag tänker en sak faktiskt som expertmyndighet det är att vara medveten om att forskning och innovation är så viktigt så att omvärldens investeringar i det har tredubblats de sista 20 åren. Den globala konkurrensen är tuff, så det är en viktig sak som innovationsmyndighet att hela tiden hålla ögonen på både kvalitéerna i det och dimensionerna av det och visa det för vår regering.
Intervjuare 1 [00:18:39]: Om vi då riktar blicken mot Vinnova och hur vi organiserar oss, under din tid som GD har du förändrat arbetssätten på Vinnova en hel del. Vilka förändringar har du genomfört och varför?
Talare 2 [00:18:51]: Jag klev faktiskt inte in här med någon färdig åsikt om hur vi skulle göra det. Det som var viktigt för mig var att vi behöver vässa, vi behöver ta sikte på den här omställningen till ett hållbart samhälle, för däri ligger också nyckeln till konkurrenskraft, framtidens efterfrågan kommer att vara där för att mänsklighetens totala behov är där. Så med det som ledstjärna och en medvetenhet om att vi behöver hela tiden jobba med de bästa i världen och lära av de bästa i världen, så ett starkt internationellt utifrån in perspektiv ville jag ha med mig. Jag vet att jag då pratade också om vikten av att få med offentlig sektor som medspelare i det här innovationssystemet i stort, så jag tror jag har pratat lite om vad det betyder. Men med de ledstjärnorna framför ögonen så hade jag faktiskt inte så mycket färdiga åsikter om hur vi skulle göra det. Där har vi jobbat tillsammans och resultatet av det är att vi har organiserat Vinnovas portfölj i 10 prioriterade områden där vi då implementerar best practice i form av innovationsarbete, saker som framsyn, horisontskanning viktiga prioriteringsverktyg på vår egen verksamhet och i nära dialog med de som vi finns till för.
Intervjuare 1 [00:20:12]: Då ska vi få höra på ännu en lyssnarfråga.
Talare 3 [00:20:15]: Hur ser Vinnovas egna innovationsprocesser ut, lever ni som ni lär?
Talare 2 [00:20:21]: [skratt 00:20:20] Ja nu tror jag att förhoppningsvis har jag svarat på det tror jag. Men våra egna innovationsprocesser ja de ser ut som så att vi plockar på oss de verktyg som vi vet ligger i framkant av hur man utvecklar sina prioriteringar, sina samarbeten, sina erbjudande för all del och så använder vi de nu internt. Men jag tänker att det vi också gör nu och som jag tror man kommer märka mer av det är att det behöver vi göra tillsammans med andra. Och så testar vi förstås, vi har ett par piloter insatsformer nu som vi tycker är utmanande på vissa sätt så får vi se fungerar de så skalar vi upp de, så massa klassiska saker som vi jobbar på med.
Intervjuare 1 [00:21:10]: Och Vinnovas fokus för 2022 är att accelerera omställningen av vårt samhälle. Vilka tre saker skulle du säga är allra viktigast att kraftsamla kring för att Sverige fortsatt ska ligga i framkant som innovationsnation och vilken roll har Vinnova här?
Talare 2 [00:21:28]: Ja men om jag börjar med Vinnovas roll, vi är då innovationsmyndighet som sådan är vi både en expertmyndighet och en finansiär. Det betyder att vi vet att det är viktigt att vi hela tiden identifierar behov och möjligheter för Sverige som innovationsnation i världen, att vi mobiliserar de i Sverige som tillsammans kan göra skillnad och att vi sedan använder vårt mandat att finansiera sådant som sänker trösklarna för det arbetet. Det kan handla om tillgång till som jag sa forskning avancerad forsknings- och teknikinfrastruktur, men också finansiera det som ger tillgång till varandra expertkompetens man kanske inte annars har, internationella nätverk, göra det enkelt att dra nytta av till exempel EU:s fantastiskt stora satsningar, det är trots allt världens största forsknings- och innovationsprogram som kommer därifrån, och göra det möjligt att ta risk. Det här är vår roll, om det då handlar om kraftsamlingar så behöver vi göra det på ett antal områden, då har jag ju nämnt att vi har organiserat vår portfölj utifrån utmaningsområden. Men saker som vi fokuserar på just nu över hela myndigheten under 2022 det är att bidra till kraftsamling som dels handlar om det här med industrins omställning som har börjat och det finns fantastiskt, ja vad ska jag säga det rör verkligen på sig nu. Den handlar om väldigt mycket, det handlar om elektrifiering men det handlar också om den här omställningen från linjära värdekedjor till cirkulära affärsmodeller. Det andra är inom digitalisering och Sverige har en digitaliseringsmålsättning som handlar om att vara bäst på att dra nytt av digitaliserings möjliggörande teknologier och det är på ett sätt bra för vi vet att det finns ingen hållbar välfärd utan digitalisering, det finns inget framgångsrikt näringsliv utan att vara duktiga på det. Men det vi egentligen också vet det är att det går inte att vara så bra på det om man inte också ligger långt fram kunskapsmässigt. Dessutom så behöver det här användas sedan för att appliceras det i den här gröna omställningen, så i EU till exempel och i vår omvärld så pratar man om att the transition is a dual transition green and digital. Och den tredje saken jag skulle vilja nämna det är att vi har också tillsammans med Energimyndigheten och Formas ganska nyligen fått ett regeringsuppdrag att på allvar mobilisera för förnyelse, omställningsförmåga och stärkt internationell attraktivitet i nästa generations strategiska innovationsprogram. Vi har innovationsprogram i Sverige som också har inspirerat många andra länder i världen till satsningar, de har nu rullat drygt decennium de längsta. Nu är det alltså läge att börja titta på vad är lärdomarna från de här, hur tar vi och mobiliserar igen, förnyar oss, kanske gör de större, stärker vår internationella lyskraft och attraktivitet i de här saker som vi nu jobbar för. Så även om de rent storleksmässigt drar igång på allvar 2024 så är det nu som vi tillsammans med akademi och näringsliv och offentlig sektor i Sverige börjar titta på hur vi kan mobilisera de här.
Intervjuare 1 [00:24:34]: Du har sagt att samarbete har drivit mänskligheten framåt inte bara konkurrens. Så hur får vi till samverkan och kraftsamling på riktigt och inte bara nya silos eller ännu fler projekt, vad är nyckeln?
Talare 2 [00:24:51]: Men det är väl tillbaka till det där som jag tänkte på lite tidigare att bara acceptera lite grann att vi kommer alltid, silos kommer alltid att finnas, gränser kommer alltid att finnas. De är bara ett problem när de leder till suboptimering eller oförmåga att lösa större problem och det är väl något som brukar hända när incitament och kultur motverkar förmågan att se och agera på utmaningar i större helheter än kanske det egna smala fokuset. Men till syvende och sist tror jag ändå att det viktigaste för att undvika silos handlar om kultur, ledarskap, arbetssätt som skapar möten och bryggor mellan olika delar av en organisation eller ett system och att ha kvalité i de mötena. Den kvalitén uppstår inte alltid för att man sitter runt ett bord och uttrycker sina ståndpunkter det kan behövas en högre grad av interaktivitet, av verktyg som verkligen det är ju människor trots allt som hjälper oss att se förstå nyanserna i varandras perspektiv och hitta smarta vägar framåt. Så det är väl en av anledningarna till att vi vet att designdisciplinerna har faktiskt mycket att erbjuda där. På Vinnova så har vi till exempel använt missions orienterade arbetssätt och strategisk design som verktyg för att utforska, både internt och med andra hur man kan utveckla en sådan förmåga. Så jag tror att nyckeln är kvalitén i hur man skapar de där bryggorna och nätverken och gemensamma bilderna.
Intervjuare 1 [00:26:22]: Ja du är inne på det och design är ett begrepp som du har pratat om i många år, vad av designperspektivet skulle du säga att du har tagit med dig in till Vinnova?
Talare 2 [00:26:33]: Ja alltså design är för all del ett brett begrepp, kommer man från näringslivet och har jobbat med att utveckla nya erbjudande och så då är man väldigt medveten om att design både spelar roll för kvalitén i processen, alltså har vi hittat bra idéer, har vi hittat har vi klarat av att öppna upp kreativitetsfönstret, har vi verkligen utforskat, har vi prototypat, har vi klarat av att testa det mot verkligheten, har vi allt, design har väldigt mycket att erbjuda när det handlar om att få kvalité i nya lösningar. Det finns andra designdiscipliner också och ska vi ha hållbara produkter så börjar det i designfasen, man kan inte ta hand om det när produkten väl är ute på marknaden och så vidare. Så det är väl ett viktigt perspektiv. Det andra är att det i bredare mening, jag tänker på det här med samhällsbyggnadsutmaningar, alltså ska vi skapa attraktiva samhällen men då har design viktiga, designkompetenser har mycket att erbjuda både i att skapa utrymmet och förmågan till att skapa gemensamma bilder, vad är det ens vi vill åstadkomma, hur ska det vara. Även i den kontext när vi samlas som människor så kan design påverka hur vi möter varandra, hur vi förstår varandra så att det finns så mycket att säga om det här. Det jag tänker då det är att det finns det här är väl en av anledningarna till att vi ser att det är det man kallar för interdisciplinära, eller ännu längre transdisciplinära samarbeten så är det ofta designdisciplinerna som kan vara hängrännan mellan, skapa hängrännor mellan andra spetskompetensområden, hjälpa oss att snabbare hitta ett gemensamt språk och gemensamma bilder och så, och att kunna testa idéerna utan att de är fullt ut på riktigt det är en större risk. Så det är väl några perspektiv som vi, som jag är stolt över och det här är anledningen till att allt fler, Vinnova men också många av våra internationella kollegor börjar mer och mer metodiskt använda de här verktygen, både för att stärka dialog mellan medborgare och aktörer och andra men också för att skapa framtidsbilder och nya narrativ vart är vi på väg och jobba med framsynsarbete helt enkelt.
Intervjuare 1 [00:28:53]: Har du något konkret exempel på hur design kan bidra till ett hållbart innovationssystem?
Talare 2 [00:28:58]: Ja men lite två konkreta exempel är väl att det är design som krävs för att utforma produkter och lösningar som kan vara hållbara och cirkulära det är ett designproblem om något, så det jobbar man redan med i industrin och produktutvecklingen så det är väl ett exempel. Ett annat exempel alldeles nyss det kopplar till den här utvecklingen i norr när man ser att åh här har vi världens möjlighet nu att verkligen skapa, vi behöver skapa attraktiva samhällen människor vi behöver få hit talanger från hela Sverige och världen helst, men då hur ska de vara, hur ska vi säkerställa att vi både klarar av att bygga snabbt och nytt och så ska det bli hållbart och det ska vara en miljö man vill leva i. Där är jag jättestolt över att vi tillsammans med Boverket och Naturvårdsverket och ett par andra myndigheter har kunnat finansiera riktigt vass internationellt sett världsklass vassa team som kommer använda design som verktyg för att utforska det skapa sådana idéer och målbilder, det är väl två exempel.
Intervjuare 1 [00:30:01]: Om du får lyfta ett land som du inspireras av vad gäller hur man jobbar med sitt innovationssystem och lyckas kraftsamla för omställning vilket och varför?
Talare 2 [00:30:13]: Åh den är svår för i ärlighetens namn så är jag väldigt medveten om och stolt över det svenska innovationssystemet. Men vi har ändå mycket att lära från andra och då skulle jag väl kanske vilja peka på att både Israel och Singapore är två ganska små men otroligt vassa innovationsländer och de är vansinnigt framgångsrika i att attrahera både talanger och investeringar. Så jag är väldigt glad över att Vinnova har möjlighet att ha personer på plats i Israel, men det är väl exempel på länder som vi definitivt har anledning att inspireras av och lära av också det finns fler.
Intervjuare 1 [00:30:51]: I en intervju för 10 år sedan så fick du frågan om du fick en timme med valfri person och prata samhällsförändring med, vem skulle du välja och då svarade du den som har mest impact på Sveriges framtida närings- och innovationspolitisk. Idag skulle jag säga att det är du som har den positionen, vad skulle Darja för 10 år sedan då verksam i näringslivet ha sagt till Darja idag?
Talare 2 [00:31:18]: Det här är jätteroligt att få höra citat på saker man själv sa för 10 år sedan. Ja vad skulle jag ha sagt, jag skulle ha sagt så här ja lilla vän [skratt 00:31:29] du har rätt i mycket om vad som behövs i systemet heja heja, men om du ville göra skillnad så passa på och lär dig mer om hur närings- och innovationspolitiska beslut fattas i praktiken, fortsätt vara nyfiken, lyssna på de många kloka personer som är väldigt generösa med goda råd och som du har förmånen att träffa och använd det där framtida mandatet till att öppna upp för de som kan och vill göra skillnad.
Intervjuare 1 [00:31:55]: Om du då fick samma fråga idag, vem skulle du vilja ha en timme att prata samhällsförändring med?
Talare 2 [00:32:02]: Alltså det spontana ärliga svaret är jättesorgligt och det har att göra med dagspolitiken, jag känner att Putin skulle väl behöva träffa ett antal människor så. Sedan om det går att göra någon skillnad i ett sånt samtal det kan man ju...
Intervjuare 1 [00:32:17]: Vad skulle du säga?
Talare 2 [00:32:18]: Nej men det är väl bara för att det är top of mind just idag som jag säger det. Men däremot så skulle jag väl säga så här också jag är jättetacksam över att jag har möjlighet att få prata en timme samhällsförändring med väldigt många personer som jag vill det med, både på till exempel i EU-kommissions nivå där det finns ett väldigt stort intresse och enormt förtroende för Sveriges innovationssystem och de idéer vi har här, en väldig respekt för hur vi utvecklar saker så det är jag glad över. Men sedan får jag också ofta lyssna på personer som faktiskt forskar på kopplingen mellan innovation och omställning till hållbart samhälle oavsett om det handlar om svenska eller internationella starka namn så det är väldigt värdefull del av mitt jobb helt enkelt, så jag säger nog mest att jag får faktiskt prata med väldigt många. Men just idag då och Magdalena Andersson har jag inte träffat i rollen som statsminister, så det vore väl en väl investerad timme.
Intervjuare 1 [00:33:15]: Det låter bra. Jag hoppas att du stannar länge på Vinnova men när du en dag går vidare om du får tänka stort, har du något nästa drömjobb?
Talare 2 [00:33:27]: Nej jag har ingen aning, jag har jobbat tre av sex år jag tänker inte på efter Vinnova nu, jag gillar att ha fokus på det jag håller på med. Sedan slår det mig också att det hör till undantagen att jag söker jobb jag brukar sikta på att skapa de jobben jag vill ha, så det kanske är ett undantag i livet att jag har ett jobb [skratt 00:33:48] som jag har fått vi får se. Nej men ärligt talat jag tänker inte på det än, fråga mig igen om nåt år.
Intervjuare 1 [00:33:53]: Tycker det låter sunt att du är där du är just nu. Och Vinnova har ju örat mot rälsen inom väldigt många områden av samhällsutveckling vi har koll på vad som händer runt hörnet. Har du någon spaning att dela om vad som är nästa stora grej, nånting som du ser kommer bli systemförändrande, det kan vara en metod eller en teknik om du får tänka brett.
Talare 2 [00:34:16]: När det gäller teknik så tänker jag det ena är faktiskt att det är värt att reflektera över tidsperspektiv, nu låter jag ju 46 år [slår en? 00:34:25]. Unga som studerar på universitet idag kan inte minnas ett liv utan kryptovalutor, så för de har det alltid funnits medan människor i min egen ålder kan inbilla sig fortfarande ibland att det där är halv nya grejer, det är redan systemförändrande teknik, punkt. Så det ena är väl att reflektion man får reflektera över sin egen tidshorisont och så där, så det är väl en uppmuntran till både mig och andra. Tekniskt sätt finns det många teknologier som fortfarande bara börjat påverka världen på den nivå, alltså det finns det kommer att göra mycket mer framöver från nanoteknik som driver fram nya material med egenskaper som vi aldrig tidigare har kunnat ha, till de här edge teknologier eller kvant som ändrar en hel del ganska radikalt när det väl är moget. Så det kan gå snabbt oavsett om man tror att det handlar om åtta eller 10 eller 15 år. Men det är inte bara teknologi och det var lite det jag sa förut policy kan absolut vara och bör vara systemförändrande i den här tiden. På COP-konferensen så var näringslivet väldigt tydliga med att till exempel priset på koldioxid har potentialen att vara just systemförändrande, därför att det påverkar vilka teknologier och lösningar det faktiskt är lönsamt att investera i också på halvkort sikt. Så det är väl några perspektiv teknologier och policy.
Intervjuare 1 [00:35:49]: Du pratade om att kvant till exempel skulle kunna få väldigt stora effekter om åtta, 10 år vad är det du ser framför dig?
Talare 2 [00:35:57]: Nej men när man väl kommer upp i de kapaciteterna och de mognadsgraderna som gör att man kan applicera man kan använda kvant mer än på försöksnivå då ändrar det förutsättningarna för kryptering, säkerhet, beräkningar på en nivå som jag tror det är svårt för oss att riktigt överblicka helt enkelt. Så det finns en anledning att till exempel Storbritannien satsar väldigt medvetet på ett näringsliv som är vad de kallar för quantum ready även om det fortfarande är på forskningsstadiet.
Intervjuare 1 [00:36:29]: Satsar Vinnova på kvant?
Talare 2 [00:36:31]: Ja det gör vi, jag skulle vilja att vi kunde satsa ännu mer men vi börjar.
Intervjuare 1 [00:36:37]: Ett annat av Vinnovas verktyg är framsyn att leda från framtiden och en del i det är att uttrycka en önskad framtid någonting att sträva emot, så om du får måla upp din vision av Sverige 2030 hur ser den ut?
Talare 2 [00:36:53]: Jag tänker att Sverige 2030 behöver vara ett land som präglas av framtidsfokus och beslutsamhet, det är ett där medborgare är delaktiga i att skapa framtiden istället för att skrämmas av den. Ett samhälle där medborgare är engagerade i väldigt handgripligt att planera och realisera till exempel hållbara bostadsområden, där kan vi alla spela roll. Att man som medborgare drar nytta av ambitiösa satsningar på ungas mentala hälsa, som är en jätteviktig sak inte minst i spåren av pandemin måste vi jobba proaktivt. Livslångt lärande som skapar möjligheter för många, det är så det är kompetensbrist det är inte arbetstillfällen som försvinner så här har vi tagit en del kliv det hoppas jag verkligen 2030 har gjort en enorm skillnad och att många då redan jobbar i de här skalande nya bolagen och branscherna som driver på omställningen i både Sverige och världen. Det här är saker som jag egentligen är övertygad om att vi redan har börjat så det känns som en ganska trygg vision på ett sätt. Jag hoppas att vi 2030 också verkligen att vi är så bra på att visa upp det vi redan har, jag tycker att vi missar det ibland så att vi verkligen är så attraktiva att världens talanger och ledande bolag ännu mer vill jobba och investera hos oss, vi har den möjligheten vi ska nog bara ta den. Ett land som är attraktivt för de bästa i världen är ett land som gör skillnad för världen. Så framtids fokuserat, mycket av det här är nog saker som vi kan välja att göra nu.
Intervjuare 1 [00:38:35]: Är det nånting som vi inte har pratat om som du skulle vilja ta upp här eller nånting du vill trycka extra på?
Talare 2 [00:38:43]: Ja men en sak som jag börjar vara medveten om och när vi tittar på forskningslitteratur omkring samhällsomställning så säger den att, så vet vi att det finns ett antal vad ska man säga drivers drivkrafter för samhällsomställning. En pratar vi rätt mycket om så här teknik, innovation, den där hårda delen tillgång till. Andra delar som har en enorm betydelse handlar om narrativ, berättelserna om någonting och då vill jag knyta tillbaka kanske till den här ledardiskussionen vi hade alla människor kan vara ledare utifrån sin respektive utgångspunkt. En sak som jag i alla fall reflekterar en del över det är min egen förmåga vilka narrativ, med vilken berättelse går jag in i ett rum och hur använder jag den för att skapa någonting och lyssnar jag nu på min egen röst efter det här vilket jag sällan vill göra, så kanske det är det jag kommer att tänka på vilka berättelser delar vi. Jag hoppas att vi hjälps åt att bygga berättelser om att vi vet att det är fortfarande så att vi kan välja en framtid som är bättre än den vi lämnar bakom oss, så att det är ju ett val vi kan göra. Jag tycker att det är jättehäftigt att få jobba i Sverige där det är så många som är medvetna om det och gör det, jag vet att det inspirerar världen, vi gör skillnad i världen, vi ska bara kanske göra ännu mer av det.
Intervjuare 1 [00:40:08]: Det var ett fint slut låt oss välja den berättelsen. Då sätter vi punkt där. Stort tack som kom Darja Isaksson.
Talare 2 [00:40:18]: Tack, det var fint att få komma.
Intervjuare 1 [00:40:20]: Hör gärna av er till oss med era reflektioner till podcast@vinnova.se. Jag heter Liselott Bergman och Innovation producerades idag av Swartling Produktion för Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Stort tack för att du har lyssnat.