Hemligheten bakom regional framgång

Anders Olsson [00:00:02]: Jag tror att platsen betyder för det mesta väldigt mycket fortfarande, men vi ser att när vi har tittat utanför regionen och jobbar också utanför regionen utan alltför strikta gränser, det är då det händer väldigt spännande saker.

Madelen Nilsson [00:00:18]: Sverige är ett litet land och vi behöver ganska ofta koppla ihop oss inte bara där det finns en marknad utomlands utan också innovationsaktörer i andra länder som vi med fördel kan samarbeta med och då kan vi använda den här tekniken och faktiskt överbrygga det som förut har varit begränsande med avstånd.

Catarina Berglund [00:00:37]: Till exempel textilbranschen där våra automationsexperter möter textilbranschen och ser hur vi kan öka automationsgraden och kanske till och med flytta hem en stor del av textilindustrin till Sverige.

Daniel Holmberg [00:00:56]: Hej och välkommen till Innovation, en podcast från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Sveriges konkurrenskraft och välstånd bygger till stor del på att vi kan få fram nya lösningar som efterfrågas på en internationell marknad. Regionala samarbeten inom forskning och innovation spelar en viktig roll för att nå framgång. Vad är det som bygger starka, regionala innovationsmiljöer som ger investeringar, utveckling och nya jobb? Hur kan regioner specialisera sig på ett Smart sätt? Och hur ser förutsättningarna ut i olika delar av landet? Om det ska vi prata med dagens panel. Jag heter Daniel Holmberg och med oss här i studion har vi Anders Olsson, strateg inom forskning och innovation inom Region Värmland. Välkommen.

Anders Olsson [00:01:40]: Ja, tack så mycket.

Daniel Holmberg [00:01:42]: Och Madelen Nilsson på Vinnova. Du arbetar på internationella avdelningen med ett regeringsuppdrag kopplat till de här frågorna. Du ska få berätta mer om det sedan. Välkommen du också.

Madelen Nilsson [00:01:54]: Ja, tack så jättemycket.

Daniel Holmberg [00:01:55]: Vi kanske också kan nämna att du sitter i vanliga fall i Luleå och arbetar.

Madelen Nilsson [00:02:01]: Ja, nationellt, men från en plats utanför Stockholm.

Daniel Holmberg [00:02:04]: Ja, och du, Anders, är ju i Karlstad.

Anders Olsson [00:02:08]: Ja, precis.

Daniel Holmberg [00:02:08]: Ja, men om vi börjar med dig Anders. Vill du berätta lite mer om vad du gör i din roll och vilka styrkeområden har ni i Värmland?

Anders Olsson [00:02:19]: Det jag gör på det viset som jag gör, det beror nog mycket på att jag har jobbat igenom olika funktioner genom åren. Jag började 96 med regional utveckling och har jobbat med miljödriven tillväxt, energieffektivisering, den regionala utvecklingsstrategin har jag varit ansvarig för några gånger, plus då strategin entreprenörssatsningar, samarbete med Karlstads universitet och nu sedan 2014 jobbar jag med Smart specialisering och det innefattar nästan allt det jag nämnde nu och lite till också.

Daniel Holmberg [00:02:52]: Och vad är det ni specialiserar er på i Värmland?

Anders Olsson [00:02:59]: Om jag får ta några exempel här så har vi skoglig bioekonomi och det är bortom det som pappersbruken gör kan jag säga. Vi har starka pappersbruk i Värmland, men det är inte där vi är utan det är vad vi kan göra mer av skogen och av träden så vi tittar på nya värdeskapande med skogen som utgångspunkt kan jag säga där och det är nog vårt starkaste område. Sedan har vi digital hälsoinnovation, heter det, och det är en kombination av hälsa, vård och omsorg som ofta sker i offentlig sektor med digitalisering och IT-tjänster också. Sedan så har vi då en specialisering som handlar om solel och de systemlösningar som är runt det och ända ut i elnätet, kan man säga. Och sedan så har vi då en bubblare som är väldigt spännande för oss här och det är dataspel och spelifiering som bygger väldigt mycket på att vi faktiskt råkar ha Europas dataspelsföretag med huvudsäte i Karlstad, nämligen Embracer som är ordentligt engagerade i det här också. De har hjärtat i Värmland. Sedan så har vi specialiseringar också kopplat till tillverkningsindustrin, besöksnäringen och livsmedel också.

Daniel Holmberg [00:04:14]: Ojdå, det var en hel del. Intressant. Vi kanske kan nämna också att när vi pratar om regionen kan det bli lite begreppsförvirring för att vi har ju regioner som var landstingen och sedan pratade vi om regionala innovationsmiljöer. Det kan ju sammanfalla, men behöver kanske inte alltid göra det. Vad säger du Madelen, finns det fler exempel på framgångsrika regionala innovationsmiljöer i Sverige? Har du några exempel?

Madelen Nilsson [00:04:43]: Ja, det får vi väl säga med tanke på att Sverige brukar slåss med något annat land om första platsen när EU tittar på innovation score board, alltså en sorts topplista för länder som är duktiga på innovation så att det är självklart att vi har det och ett perspektiv som jag tänker är viktigt om vi pratar om regionala innovationsmiljöer, det är att det finns ingen del av Sverige som inte ingår i en region, det vill säga att vårt land byggs upp av 21 regioner och ju bättre innovationsutveckling vi har i alla dem, desto bättre har vi det i Sverige. Sedan tänker jag att Vinnovas roll som Sveriges innovationsmyndighet väldigt mycket blir att också få till att 1+1+1 inte bara blir 21 utan det blir någonting mer. Att vi kopplar ihop och får synergier när vi kopplar ihop det här på ett Smart sätt och också det här regeringsuppdraget du nämnde som jag jobbar med då, det handlar väldigt mycket om att få till det vi kallar flernivåsamverkan, flernivåstyrning. Att vi kopplar ihop det som görs regional med då insatser som sker från regionerna, men också nationellt och internationellt. EU är en den av det internationella då. Få ökade synergier, någonting som ger ett mervärde utöver det som man skulle kunna göra isolerat till särskilda regioner.

Anders Olsson [00:06:08]: Om jag får lägga till ett perspektiv på det så sa du att det var många specialiseringar och det håller jag med om och en liten region som Värmland kan inte vara globalt konkurrenskraftiga på riktigt på alla dem, men vi är det inom några och i några andra ser vi det att vi är en del av Sverige och har någonting att komma med till bordet med de andra specialiseringarna. Tar vi till exempel livsmedel så är vi väldigt starka på förpackningar och förpackningsmaterial och det kan vi komma med till bordet, så att säga, i livsmedelssatsningar som finns nationellt och överhuvudtaget att vi kan se att vi kan ta olika roller i Sverige... och inom den skogliga bioekonomin så kan vi ta en ledande roll också.

Daniel Holmberg [00:06:53]: Är det det som menas med Smart specialisering? Alltså, att man specialiserar sig på en del av värdekedjan inom någon sektor eller så där?

Anders Olsson [00:07:01]: Ja, det är väl snarare att hitta ett område där det finns intressanta kombinationer att göra och där man kan välja en riktning för utvecklingen också och investera då i forskning, innovation, testbäddar, kluster och så vidare, utbildningar inom de områdena.

Daniel Holmberg [00:07:20]: Madelen, vad säger du?

Madelen Nilsson [00:07:21]: Ja, men om jag får bygga på där. Det är så spännande också eftersom regionerna har olika förutsättningar och det är också en del av... Smart specialisering kan man säga är någonting som kommer främst från europeisk forskning om regional utveckling från början och sedan har EU-kommissionen plockat upp det här och Sveriges 21 regioner är lika till viss del, men de är också olika och det som ligger i det här arbetssättet är att det handlar om prioriteringar, men i det ligger också att det har varit en ganska stor frihet för Sveriges regioner att också själva, tillsammans med då dialoger med aktörerna i regionen, ta fram det som är våra styrkor, men också våra specialiteter som kanske kan bli morgondagens styrkor med den transformation som vi ser sker, men också behöver ske för hållbar omställning i världen och det gör också att specialiseringar ser ganska olika ut, alltså de är av olika karaktär. Det kan handla om att det är digitalisering inom ett område som tidigare har varit styrkeområde så det kan vara en form av en transformation. Eller någonting som handlar om cirkuläritet och affärsmodeller och andra utgår mer ifrån ett mer traditionellt bransch- eller styrkeområde så de ser olika ut vilket kan vara en... ja, om man gillar ordning kan man ju lätt slita sitt hår här, men vi kan ju också tänka att här finns det möjligheter att olika specialiseringar i olika delar av landet kan komplettera varandra och det är ju där vi försöker nu i det här regeringsuppdraget att hitta arbetssätt och processer för att hitta de här synergierna. Inte helt enkelt. Jämfört med en del andra länder så har ju Sverige mer decentraliserat sätt att arbeta med innovation som ju kan vara en väldigt stor styrka, men det gör också att det är inte en som sitter och bestämmer vad vi ska satsa på utan det här måste vi göra tillsammans och det gör att blir en annan komplexitet, men med tanke på att vi då ligger ganska högt upp i de här... "ganska", nu var jag så där blygsam igen. Vi ligger väldigt högt.

Daniel Holmberg [00:09:20]: Ja, topp tre brukar vi ofta vara.

Madelen Nilsson [00:09:23]: Precis, så vi är inte så himla pjåkiga, men vi kan vässa oss och bli ännu bättre och det behöver vi också om vi ska kunna lösa de samhällsutmaningar vi står inför.

Daniel Holmberg [00:09:32]: Ja. Vilka är de främsta framgångsfaktorerna för att bygga starka, regionala innovationsmiljöer? Vad säger du Anders?

Anders Olsson [00:09:40]: Ja, det finns inget unikt recept så, men några saker som jag har identifierat i alla fall i vår region, det är att det är ju väldigt bra om det finns ett så kallat innovations-ekosystem i botten och att det finns en mångfald av aktörer och att det finns många företag i området, att man har forskning på plats och så vidare. Och att man har kluster till exempel som intermediärer som kan få ihop saker.

Daniel Holmberg [00:10:03]: Intermediärer, det är någon som vidareförmedlar, liksom...?

Anders Olsson [00:10:07]: Ja, någon som agerar i mellanrummen där ingen annan finns och gör kopplingarna och det är väldigt viktigt att vi har några som spelar det spelet.

Daniel Holmberg [00:10:17]: Vilka kan det vara till exempel?

Anders Olsson [00:10:19]: Ja, det kan vara klusterorganisationerna. I alla fall i vårt fall så har vi byggt klusterorganisationer under två decennier nu. Paper Province till exempel bildades 1999 och de är starka idag, men vi behöver också ha en offentlig sektor, en politik som förstår det här och som är uthållig och några av områdena har vi ju jobbat med i 20 år och jag har ju varit med så länge att jag kan följa en linje där det hände saker vid millennieskiftet och så har det gjorts en sak till och en sak till och så är vi där vi är plötsligt. Inte plötsligt, men efter ett tag.

Madelen Nilsson [00:10:56]: Det är lite en ketchupeffekt kanske man får säga?

Anders Olsson [00:10:58]: Ja, för min del så är det väldigt mycket payback time nu faktiskt. Det händer väldigt spännande saker som vi bara kunnat drömma om.

Daniel Holmberg [00:11:07]: Madelen, vad säger du om framgångsfaktorer? Vad är det viktigaste?

Madelen Nilsson [00:11:11]: Ibland pratar man om kritisk massa, men jag tycker om att Anders pratade just om ett ekosystem. Vi brukar kalla ett rikt ekosystem och vi ser att det har att geografin har betydelse. Det finns områden inte bara i Sverige utan internationellt där vi ser att det händer grejer. Silicon Valley känner väl alla till?

Daniel Holmberg [00:11:36]: Ja.

Madelen Nilsson [00:11:36]: Ja, precis, men det finns andra också. Där tycker jag att det är spännande att se hur mycket vi kan använda digital teknik för att överbrygga distans. Än så länge så är det fortfarande så att det spelar roll var platsen är. Kanske platsen i kombination med människorna. Alltså, kompetensen och hur människor kan interagera med varandra, vad det finns för... det brukar pratas om plattformar och det kan ju både vara någonting som är ett rum eller laboratorium eller ett stort företag som finns som det också främjar väldigt mycket ett underleverantörsled och det finns kanske ett universitet eller flera forskningsinstitut på något sätt som är inom ett rimligt avstånd där människor kan byta arbete och också lätt kan träffas. Samtidigt så är det ju så spännande just att vi kan med modern teknik nu överbrygga avstånd, men än så länge så ser vi att det är fortfarande i många... det skiljer sig också åt mellan branscher och sektorer. Det är intressant det som Anders tog upp, att i datorspelsbranschen är man ofta van att rekrytera människor som sitter i ett annat land och man kan koppla upp sig globalt och även användarna gör det, men naturligtvis finns det ju andra branscher som än så länge... en gruva ligger där den ligger och är mer ännu starkare knuten till en plats.

Daniel Holmberg [00:13:05]: Ja, det där var en sak jag tänkte komma in på just. Jag minns själv när internet slog igenom, att då fanns ju en förhoppning om att landsbygden skulle kunna blomstra för att det spelade inte längre någon roll var man befinner sig geografiskt, men sedan blev det ju kanske så att det ändå var mycket storstadsområden och universitetsorter och så som blev vinnare i kunskapsekonomin, men kan man nu ändå se kanske att det är nu det här händer som man pratade om då för 30 år sedan eller 25 år sedan eller vad det nu blir? Vad tror du Anders?

Anders Olsson [00:13:40]: Jag vet inte, det är lite för tidigt tycker jag att se det tidigt, men absolut att vi har flyttat positioner väldigt kraftfullt framför allt nu under pandemin. Sedan vad det kommer betyda på längre sikt, det får vi se, men jag skulle också vilja på ett annat sätt vidga det här geografiska perspektivet för jag tror att platsen betyder för det mesta väldigt mycket fortfarande, men vi ser att när vi har tittat utanför regionen och jobbar också utanför regionen utan alltför strikta gränser, det är då det händer väldigt spännande saker. Får jag ge ett exempel?

Daniel Holmberg [00:14:17]: Absolut.

Anders Olsson [00:14:19]: Ja, men tack. Vi bestämde oss för att vi ska skapa en företagsaccelerator. Det är alltså någon som jobbar med startup-bolag som har en potential att accelerera och det gjorde vi inom det som vi bedömde då var vårt starkaste område, nämligen skoglig bioekonomi och vi gjorde det i partnerskap med STING, Stockholm Innovation and Growth har det stått för i alla fall, Stockholmsbaserade acceleratorer. Vi lånar deras varumärke så det heter STING Bioeconomy för man insåg i Stockholm att ekosystemet finns i Värmland, inte i Stockholm så vi får startup-bolag från till exempel KTH och Karolinska, men också från andra lärosäten i Sverige som Mittuniversitet, Luleå Tekniska Universitet och inte nog med det utan vi har Norden och Baltikum som geografi för vår accelerator och sedan dessutom då så har vi ett startup-bolag från Imperial College i London och nu är vi på väg att hämta hem några startup-bolag från Kanada och USA till och med.

Daniel Holmberg [00:15:32]: Ja, intressant. Lite kopplat till de här frågorna om geografi, hur mycket betyder sådant som lokala beslutsfattare styr över och man kan, liksom, skapa då kluster och sådant där och hur mycket hänger mer på de naturliga förutsättningarna som är svårare att påverka, som geografiskt läge, befolkningsstruktur, tillgång till kommunikationer och sådant?

Madelen Nilsson [00:16:00]: Vissa saker finns ju där de finns, går inte att flytta och andra saker går att bygga och sedan människor går att flytta. Att koppla ihop saker går ju också mer och mer att göra. Då tänker jag digital teknik för kommunikation och så, men jag kan inte ge dig något svar på exakt vad. Däremot så skulle jag vilja säga att vi har väldigt intressanta exempel på när platsen inte längre behöver vara en begränsande faktor. I en av våra piloter som vi har testat arbetssätt nu senaste åren, det handlar just om datorspelsbranschen. Nu blir det väldigt mycket prat om just den, men det är väldigt spännande att se. Det är RISE som har hållit samman den och lett den och där på bara ett år så har man lyckats med i stort sett enbart digitala möten kopplat ihop Sveriges aktörer inom den branschen och då är det både akademi, det är företag, utbildningsanordnare och så vidare från norr till söder, öster till väster med nästan enbart digitala möten. Alltså, det har inte varit något fysiskt möte som har bekostats i det projektet utan då har man använt de här arenorna man redan eventuellt skulle ha åkt till. Det tycker jag är ganska fascinerande och det öppnar ju upp för det Anders är inne på, att vi behöver ju inte heller hålla oss inom Sveriges gränser. Sverige är ett litet land och vi behöver ganska ofta koppla ihop oss inte bara där det finns en marknad utomlands utan också innovationsaktörer i andra länder som vi med fördel kan samarbeta med och då kan vi använda den här tekniken och faktiskt överbrygga det som förut har varit begränsande med avstånd.

Anders Olsson [00:17:42]: Jag kan spinna vidare på frågan. Om vi tittar på Värmland då så har inte vi de bästa förutsättningarna om vi tittar på befolkningsstruktur, både åldersfördelning och utbildningsnivåer. Också tillgänglighet. Vi ligger mellan två storstadsområden som drar isär oss och talangerna och kapitalet går till Stockholm och Oslo och det gör det extra viktigt för en region som Värmland att jobba med de här sakerna som vi kan påverka och vi kan bygga innovationssystem bara vi bygger ärligt på de resurser som vi har.

Madelen Nilsson [00:18:18]: Du får rätta mig om jag har fel Anders, men när du säger bygga, då är det inte direkt träreglar och spik du tänker på utan det handlar ju om att bygga saker som ändå är mjuka, som skulle kunna uppstå eller vara någon annanstans, men som ett antal aktörer tillsammans bestämmer att "det här ska vi satsa på som en prioritering", och Smart specialisering är ett sätt att göra det.

Anders Olsson [00:18:40]: Ja, och det är också bygga kapaciteter, till exempel att vara med och bygga kluster. Våra kluster är näringslivsägda, men vi har ju ändå stötta dem och varit uthålliga i det. Vi har ett universitet som är väldigt på det här med regional utveckling och samverkan, men det är en relation som vi har byggt också under lika lång tid och samma med... ja, till exempel en organisation som Almi som också är med i Smart specialisering och de förstår det och de kan vara med och investera när det är läge också.

Daniel Holmberg [00:19:13]: Men vem är det som styr egentligen? Vem tar initiativet? Är det du Anders?

Anders Olsson [00:19:20]: Nej, men det är väl så att alla måste känna in vad som är min roll och vad är möjligheten att kliva fram och när kan vi göra det. Men ibland också hämta kraft utifrån och det har vi gjort några gånger. Vi har till exempel med i ett OECD-projekt under 00-talet som handlade om lärosätens betydelse i en region och vi fick ett antal rekommendationer i det projektet som var väldigt tydliga. Det handlade om att satsa på forskning på Karlstads universitet som relaterar till industrin och näringslivets behov. Region Värmland skulle vara med och finansiera forskning och så vidare och det gjorde vi och ibland då när politiken har tvekat, då har vi tagit fram den där utvärderingen eller flugit in någon av experterna som var med då och kunna, liksom, uppmuntra politiken att "vi ska hålla i och hålla ut och göra det här", och det har betalat sig väldigt bra.

Daniel Holmberg [00:20:19]: Ja, vad säger du Madelen? Vem är det som styr och tar initiativen?

Madelen Nilsson [00:20:25]: Det handlar ju ofta om människor och jag tror att det varierar också i olika regioner. Har man ett stort internationellt företag eller flera inom en ort så är det klart att då kan ju mycket initiativ komma också från privat sektor. I andra regioner kan det var ett samspel mellan ett universitet och regionledningen så att det kan komma från andra håll också. Men jag tänkte att jag skulle kunna komplettera med några andra exempel för att det är olika förutsättningar. Anders var inne på det, hur det ser ut för Värmland. Om man tittar på en region som Västra Götalandsregionen, så har de jämfört med andra regioner väldigt mycket som vi kallar egna skattemedel, alltså medel som de själva kan bestämma vad de ska satsa på och det är inte heller på samma sätt beroende av medfinansiering från nationellt håll eller så. Det är klart att i en sådan region så finns det ju möjligheter och frihet att också välja själv från regionledningen vad man ska satsa på. Säkerligen i gott samarbete då med privat sektor och företag, men det finns en annan fredsgrad. Sedan har vi en region som Norrbotten som om vi nu tittar på statistik så efter storstadsregionerna i Sverige så kommer de sedan på en hög placering i att både ha mycket vad vi kallar för kompensatoriska medel, men också ligger högt i att kunna i konkurrens med andra vinna konkurrensutsatta medel som vi brukar kalla till exempel Vinnovas medel och när man pratar med Region Norrbotten då så säger man att det är en frukt av ett långsiktigt strategiskt arbete. Det har inte alltid sett ut så utan där har ju regionen tillsammans med universitet och andra innovationsaktörer haft medvetna satsningar med de kompensatoriska medlen för att kunna nå den här nivån så att det kan skiljas åt väldigt mycket. Sedan en annan region som i sin Smart specialisering-strategi då, sin regionala strategi för Smart specialisering, har valt en ganska unik väg i Sverige. Det är region Blekinge. De har som en av sina specialiseringar sagt att "vi vill arbeta missionbaserat", alltså samhällsutmaningar, uppdrag "där vi vill gärna bli en region", och där den politiskia ledningen också står bakom det. Det sticker ut och det gör också att de har fått kontakt med europeiska samarbetspartners just eftersom de tydligt har signalerat det här i sin regionala strategi så att det är verkligen så att det är inte ett sätt som funkar för alla utan det är väldigt viktigt att regioner hittar sin egen väg och nu när jag säger regioner, då tänker jag på... det är egentligen två perspektiv. Det är dels en organisation, det som förut var landstingen som nu heter regioner som vi har politiskt styrda. Alltså, vi har val som vi väljer och de är politiskt styrda för varje region. Men allt sker ju inte i ett hus bland tjänstemän på en region utan det är ju just samspelet med de aktörer som finns i regionen och det kan vara alltifrån små företag, stora företag, organisationer som håller samman de här, innovationshubbar eller företagskluster, och det är lärosäten, ofta akademi som finns, och inte ibland kan det vara ideell sektor som spelar en roll i det här så det ser olika ut på olika delar av Sverige och just att det är olika är också någonting vi kan vända till en styrka tillsammans.

Anders Olsson [00:23:45]: Om jag får fylla på på din fråga där så får man nog skilja på vem det är som bestämmer och vilka prioriteringar vi ska välja och att utöva ett ledarskap och jag uppfattar nog att regionerna, vi hittar mer prioriteringar, specialiseringar i samverkan med andra. Komma överens om dem är ingenting som någon region pekar ut så där med hela handen, men sedan när man ska göra saker och få saker att hända och bygga, då är det viktigt att det är någon som utövar ett ledarskap och samlar folk, tar initiativ, lyssnar av och investerar och kommunicerar också.

Daniel Holmberg [00:24:25]: Jag tänkte på det också. Madelen, du sa att det är inte i ett hus det sker, men är det säkert heller att det är inom regionens gränser? Kan inte en regional innovationsmiljö optimalt vara över de här gränserna som ju är politiskt konstruerade?

Madelen Nilsson [00:24:40]: Absolut, och om vi tittar på Sverige som land så har vi en del långa avstånd. Det är inte ett pyttelitet land geografiskt, men om vi tittar på hur många vi är och hur många företag vi har i Sverige så är vi ett litet land i världen så det är absolut så att kopplingar mellan... funktionella regioner pratar vi ibland om, att det är en region som inte följer en linje på en mark som någon har bestämt för några 100 år sedan utan det kan mycket väl vara så att den funktionella regionen löper på ett annat sätt, men den kan också vara... det behöver inte vara med granngeografin. Det kan mycket väl vara så att vi hittar jättebra kopplingar vi kan göra och koppla ihop... nu pratade.... Anders har redan tagit några exempel, att det kan vara Luleå Tekniska Universitet tillsammans med Karlstad Universitet. De ligger inte alls granne i vårt land och på samma sätt så kan vi hitta kopplingar på andra sätt. I värdekedjor och få dem mer cirkulära till exempel och där det är olika specialiteter som finns i olika ställen av Sverige som kan komplettera varandra. Och så måste jag ju då säga att jag jobbar ju på internationella avdelningen. Jag kan ju inte låta bli att säga att allt finns inte i vårt lilla land utan det är också väldigt värdefullt för oss att hitta bra samarbetspartners runtom i världen.

Daniel Holmberg [00:25:57]: Ja, det är ju en väldigt viktig aspekt och vi ska få höra ett exempel här. Vår producent Jan Swartling har träffat Catarina Berglund som är processledare på Automation Region där man med bas i Västerås arbetar med att skapa förutsättningar för automationstillämpningar i världsklass.

Catarina Berglund [00:26:16]: Alltså, vi är ju en oberoende plattform. Vi har ungefär 150 medlemsföretag och en massa olika partners ska jag säga så att vi involverar ju då medlemmarna från industrin med näringslivet, offentlig sektor, akademi och startups och entreprenörer och ser till att de möts.

Jan Swartling [00:26:35]: På vilket sätt?

Catarina Berglund [00:26:36]: Det ser lite olika ut ska jag säga, men vi gör det mycket genom samarbetsprojekt, kunskapsöverföring och nätverk då kopplat då förstås till automation och digitalisering. Till exempel textilbranschen där våra automationsexperter möter textilbranschen och ser hur vi kan öka automationsgraden och kanske till och med flytta hem en stor del av textilindustrin till Sverige.

Jan Swartling [00:27:04]: Ni har varit med och skapat något som kallas för Swedish IndTech som handlar om teknologier föra att göra industrin Smart? Vad handlar det om?

Catarina Berglund [00:27:13]: Man kan säga att vi har en installerad bas i industrin idag med automationslösningar som... ja, men i den installerade basen har man ju lagt ner miljarder med pengar på, men nu har vi också de nya teknologierna som kommer och sammantaget när dessa möts, det är där i den skärningspunkten som vi har IndTech och där vi ser att möjligheterna är enorma. Vi pratade lite grann tidigare om att det är en paradgren något i det tysta för oss i Sverige, men nu så tycker jag kanske inte att det är så mycket i det tysta längre. IndTech har seglat upp som ett begrepp och man ser också de enorma fördelarna med att faktiskt samverka under det paraplyet då så att kanske industriföretagen som inte alltid ser sig som techbolag tillsammans med techbolagen som kanske inte alltid ser sig som industriföretag, men att lösningen är gemensam är Swedish IndTech och det är en paradgren där vi är enormt starka i Sverige. Det här är ju en viktig parameter för en hållbar industri, alltså det vill säga kanske en cirkulär hållbar industri, klimatsmart, där vi genom de här nya lösningarna inom AI machine learning, att vi gemensamt kan utveckla nya lösningar, arbetssätt, metoder och tekniker för att arbeta Smartare.

Jan Swartling [00:28:45]: Vilka har varit de viktigaste framgångsfaktorerna och vad går det att bygga vidare på?

Catarina Berglund [00:28:51]: De viktigaste framgångsfaktorerna ser jag att... man vågar öppna upp för det här är inte alldeles självklart heller, att släppa in i samverkan, att släppa in nya företag i kanske affärskritiska processer, men det här handlar ju väldigt mycket om att våga och att utmana sin egen affärsmodell egentligen för att det här får ju så klart en stor påverkan, men framför allt så är det ju en stor påverkan som bidrar till en hållbar affärsmodell över tid på lång sikt.

Jan Swartling [00:29:32]: Och vad har Region Västmanland haft för roll i detta?

Catarina Berglund [00:29:37]: Ja, Region Västmanland är ju oerhört och samma där, jag pratade om mod när det gäller företagen, så tror jag att det krävs en hel del mod i en region också, att arbeta så pass nära för de är ju ändå våra största finansiärer tillsammans med Vinnova då som är den största finansiären och Västerås stad, men regionens viktiga poäng här är ju att utifrån ett strategiskt område... vi pratar [?? 00:30:07] specialisering eller styrkeområde, faktiskt också förstå att vi i Västmanland, vi kan inte lösa de här stora samhällsutmaningarna själva. Vi behöver koppla upp oss mot andra regioner och andra Smarta områden och att man då också är med på den resan och inser att vi inte kan ha de här regionala gränserna för det utan att vi behöver ha en nationell samverkan. Så där tycker jag att de framför allt har varit väldigt modiga och har en klok ansats i de processerna faktiskt framåt.

Jan Swartling [00:30:45]: Hur får vi ökade synergier mellan regionala, nationella och internationella innovationsinsatser?

Catarina Berglund [00:30:54]: Det här är ett arbete som jag ägnar väldigt stor del av min tid kring och för att vi ska göra det här... vi på Automation Region, vi utgår ju, som jag nämnt nu flera gånger, i Västmanland, men vi har också en nod i Skellefteå och vi har även en nod i Silicon Valley för att om vi då ska klara av att skapa de här automationslösningarna i världsklass så krävs det samverkan och vi behöver agera utifrån en gemensam plattform i Sverige och här har vi då framför allt från Automation Regions del stor draghjälp av den samlade kraften i det vi kallar för iHubs Sweden som är liknande miljöer som oss som kopplar upp sig och både utvecklar oss, vi som leder i de här mellanrummen som vi pratar om, att vi har– skapar bättre förmåga och kapacitet att göra det och också identifiera nya möjligheter så att för att vi ska klara av att vara världsledande så behöver vi koppla upp hela Sverige och jobba framför allt med hela Sverige i internationella samarbeten och det är där vi blir som bäst.

Daniel Holmberg [00:32:10]: Vad är era reflektioner efter att ha lyssnat på Katarina här? Vad säger du Madelen?

Madelen Nilsson [00:32:15]: Ja, apropå det vi pratade om tidigare så är det ett lysande exempel på att organisationen regionen är viktig och vi hörde också vilka andra som var viktiga finansiärer, men ledarskapet är också viktigt. Jag tycker också att det blir väldigt tydligt vad de här intermediärerna vi pratade om spelar för roll. Företagskluster eller där det blir en samling av företag som knyts ihop av någon intermediär organisation då som utövar ett ledarskap för ofta är det så att företag, om de är minde, har inte kapacitet att göra det här som behöver göras för att vi ska få ett innovationsekosystem som fungerar utan man producerar, man har tjänster, det är viktigt med debiterbar tid, men det är det som de här intermediärorganisationerna spelar sådan viktig roll för, att kunna ha dialogen med regionen, att kunna titta på vad finns det för– till exempel då som hon pratade om, Silicon Valley. Vad finns det för andra ställen där vi behöver hitta partners, där det finns en marknad och i samspel då med både regionala och nationella myndigheter hitta vägarna dit och också finansiering för att göra det så att företagen kan få göra det de är bäst på, nämligen att hitta sätt att tjäna pengar.

Daniel Holmberg [00:33:32]: Vad säger du Anders?

Anders Olsson [00:33:33]: Ja, jag tycker det är ett lysande exempel på hur en regional satsning har en nationell betydelse. Värmland har ju jättestor potentiell nytta av Automation Region. Till exempel i en specialisering som heter avancerad tillverkning av komplexa system, där kan de spela en stor roll så att vi måste ha det perspektivet att regionerna gör inte sina Smarta specialiseringar bara in house utan vi måste jobba och tänka större och vi har ett par motsvarigheter där vi också spelar mer och mer en nationell roll och det var inom skoglig bioekonomi, men också inom något som vi kallar digitala hälsoinnovation där vi också har finansiering från Vinnova i Vinnväxprogrammet och där vår organisering som drivs av klustret Compare heter Digital Well Arena och har idag idag då 24 anställda, kontor under Vinnova i Stockholm, kontor i Oslo och spelar mer och mer en nationell roll i det här systemet för att kanske inte vara den som har all kompetens, men som jobbar för att binda ihop resurserna, göra dem mer tillgängliga för Värmland, men också göra dem mer tillgängliga för alla regioner i Sverige.

Daniel Holmberg [00:34:47]: Ni nämnde i det här programmet Vinnväx tidigare. Skulle du bara kunna förklara vad det är Madelen så att lyssnarna förstår?

Madelen Nilsson [00:34:54]: Ja, Vinnväxt är ett ganska långtgående program som Vinnova har bedrivit. Det är ju decennier nu här och Anders har redan sagt några exempel, men där har målet verkligen varit att bygga upp så att det ska bli regional innovationsekosystem som också ska bli– att det inte blir ensamma företag utan att det faktiskt på en strukturell nivå bygger upp en innovationsmiljö som också ska kunna ta nationella ansvar och ha internationell uppkoppling så att det är verkligen spindlar i nät med många väldigt goda tentakler– nu blir det väldigt mycket djur. Anders, vill du ta det här på en annan nivå?

Anders Olsson [00:35:39]: Nej, man jag måste bara också säga utifrån det regionala perspektivet så har Vinnväxt spelat en oerhört stor roll och inte minst för Värmland. Vi har ju två av sjutton Vinnväxtinitiativ i Värmland och det gjort den stora, stora skillnaden för oss och till att börja med, de och andra initiativ som vi har jobbat med börjar ju att vara väldigt inåtriktade och bygga kapaciteten, men nu när det mognar så öppnar vi upp och ser synergieffekterna som vi kan nå genom att samverka på olika sätt och vi har också en lång tradition av att samarbeta i det som heter Norra Mellansverige och som består av Värmland, Dalarna och Gävleborg. Vi har jobbat i 15 år tillsammans och framför allt så ser vi att vi är en stark industriregion så att det är [?? 00:36:31] Smarta specialiseringar som vi har väldigt mycket att göra och sedan adderar vi på Automation Region till exempel som gränsar till oss så blir vi ju väldigt, väldigt starka.

Daniel Holmberg [00:36:40]: Vi har ju berört här det här med internationell uppkoppling också. Hur kan regionerna arbeta med det?

Madelen Nilsson [00:36:46]: Där tycker jag också att regionerna – det är också någonting vi jobbar med nu – ska få ökad kännedom om det som finns i form av nationella resurser. Regionerna har inte alltid så mycket resurser att jobba med. Det är 21 regioner och varje region har inte så mycket, men det är väldigt bra att kunna ha kännedom om det som redan finns i systemet och då tänker jag på alltifrån... det finns någonting som heter Pioneer the Possible. Det är ett kommunikationsmaterial som Svenska institutet har tagit fram. Det finns Sweden Innovation Days, någonting som Vinnova arrangerar varje år. Ett stort digitalt forum som är ett skyltfönster där vi når ungefär 5000 deltagare i 97 länder var det nu senast här. Jag kan ta många fler exempel. Vi har från europeiska nivån EEN, Enterprise Europe Network, som är för företag och så vidare. Det finns väldigt mycket och här har regionerna... vi kan öka kunskapen om det så att det blir lättare för företag att få den hjälp som faktiskt finns att få till exempel för att hitta kontakter i andra länder, både företagsmässigt, men också innovationspartners. Ja, det finns mycket vi kan göra. Jag tar några exempel här nu bara.

Daniel Holmberg [00:38:00]: Anders, hur jobbar ni med internationellt samarbete?

Anders Olsson [00:38:03]: Ja, regionen har ju sina Brysselkontor så de är ju viktiga noder ut mot Europa och som kan göra att vi kan binda ihop våra satsningar. Till exempel finns det någonting som heter Vanguard-initiativet som är en förening, kan man säga, av de starka industriregionerna i Europa där vi försöker hitta projekt för att samverka och utveckla industrin, men jag tänker också att aktörerna i regionerna behöver också jobba med internationalisering så det är ju inte, liksom, bara... Region Värmland som gör det utan det är ju Paper Province, Compare och alla de här klustren också och bara som ett exempel på– Sweden Canada Innovation Day så var vi där med vår STING Bioeconomy och både tog med startup-bolag dit och tog med sådana hem som tycker att det är bättre att vara i Sverige och inte bara då i Värmland utan startup-bolagen väljer själva var de vill vara så med vårt STING Bioeconomy så kan vi ju stötta startup-bolag i Luleå eller i Göteborg eller var de nu vill vara någonstans.

Daniel Holmberg [00:39:09]: Jag tänker på det också, att regionerna i Sverige är ju befolkningsmässigt ganska små i en internationell jämförelse och det är ju en sak som kanske är speciellt då. Spelar det här någon roll? Finns det några nackdelar med det här eller rent av fördelar? Vad säger du Anders?

Anders Olsson [00:39:27]: Nej, men fördelarna är att vi kan lättare bli sampratade. Olika aktörer och inte minst människor förstår varandras förutsättningar och logik, men vi är ju också väldigt, väldigt små om man jämför med när man kommer ut i Europa till exempel, som region och för att vi ska vara relevanta som region i ett Europasammanhang så går vi ofta ihop tre regioner, vi i Norra Mellansverige, Värmland, Dalarna, Gävleborg, och är med där ute så nu har vi varit med i en pilot kring industri. Industrial Transition Regions heter det som håller på sedan 2018 och håller på att avslutas nu och nu går vi in i en pilot som ska handla om nästa generation av Smart specialiseringsstrategier för Europa och då har vi ju utvidgad vår geografi så nu är vi Mellansverige så även östra Mellansverige är med. Ytterligare fem regioner är med plus Tillväxtverket och Vinnova så vi knyter ihop det regionala och nationella och går in i en pilot för att utveckla policys-tänket i Europa, hur vi ska jobba med frågorna framgent.

Daniel Holmberg [00:40:32]: Ja, Madelen?

Madelen Nilsson [00:40:33]: Något som är väldigt intressant som vi ser strömningar på europeiska nivån nu– först vill jag säga att ingen vet ju hur det kommer att landa, men strömningar som vi ser just nu, det är att just... världens största forskningsinnovationsprogram, Horisont Europa, ser vi... att det finns kriterier där det läggs samman med europeiska regionala utvecklingsfonden och det som normalt sett också kan finansiera mycket av det som regionerna satsar på och vill satsa på i sina egna regioner– eller aktörer i olika regioner och det betyder att... Vinnova tittar mycket på Horisont Europa som då är det gigantiska stora forskningsprogrammet. Regionerna tittar ofta väldigt mycket på ERUF som vi då förkortar den här regionalfonden, men här ser vi att det här jätteviktigt att vi skapar just samarbeten och partnerskap för att vi ska få det här att verkligen samspela på ett bra sätt och också kommer det antagligen då, om det går igenom, kravställas från EU-håll.

Daniel Holmberg [00:41:40]: Kravställas att...?

Madelen Nilsson [00:41:41]: På de som söker finansiering från till exempel Horisont Europa i framtiden, att det också ska vara kopplat till det som regionen och regionala förutsättningar med Smart specialisering eller vad det nu kommer att heta då, men vi ser i alla fall att det håller på att bli starkare kopplingar mellan det här som strömningarna ser ut just nu.

Daniel Holmberg [00:42:00]: Du nämnde ju tidigare det här med kritisk massa, men tyckte kanske inte att det var rätt sak riktigt. Kan du utveckla det lite? Alltså, behövs det en kritisk massa i en region?

Madelen Nilsson [00:42:13]: Det som är, det är att det beror mycket på vilket område det rör sig om. Inom vissa områden, då är det– kan det vara viktigt med en hög densitet av människor med kompetens eller företag, men inom andra är det inte lika viktigt så därför så är... ja, man kanske ska kalla det ett rikt innovationsekosystem som... det finns en forskare på området som heter Dominic [?? 00:42:36] som är i Schweiz då och som har tittat mycket på det här. Eftersom det är så olika karaktäristik för olika branschområden och... områden så... det– man ska inte riktigt dra alla över en kam.

Daniel Holmberg [00:42:51]: Ja, vill du tillägga någonting där Anders?

Anders Olsson [00:42:53]: Ja, jag associerade till de internationella samarbetena och att det är också intressant att titta utanför Europa och det har råkat bli så att jag har en del kontakter i Kanada. Bland annat så var jag i somras på ett uppdrag och tittade på Newfoundland, hur deras universitet– de har också ett universitet som Värmland och lite fler folk än vad Värmland har, men hur samspelet ser ut där utan att man har ett EU som har sina regler och så, och där de har fantastisk forskningsfinansiering och mycket tillämpad forskning och beroende på där de ligger så handlar det mesta om havet. The Cold Ocean Strategy. Och sedan en spännande sak som de har i Kanada som inte vi har ändå, det är ju super cluster-strategin och ett av de här fem superklustren, det är Ocean-klustret som också då var närvarande där också på Newfoundland och spelade en viktig roll.

Daniel Holmberg [00:43:54]: Ocean-kluster har inte ni i Värmland i alla fall?

Anders Olsson [00:43:57]: Nej, och det var kanske inte den bästa matchen för Värmland just och det var inte det det handlade om utan det var mer att det var liknande regioner, men däremot– det jag såg där, det är att de också har väldigt mycket resurser för den här gröna omställningen som vi ser nu i Norrbotten och Västerbotten så jag skulle vilja flyga dit en delegation från Newfoundland för att visa på vad som händer när investerarna kommer in och använde de resurser som finns lokalt och regionalt.

Daniel Holmberg [00:44:23]: Det var nästan som att du var tankeläsare där för att jag skulle just ta upp det här med den här stora samhällsomvandlingen som pågår i Norrbotten och Västerbotten och du, Madelen, sitter ju i Luleå. Det pågår ju de här satsningarna på stål utan kol och storskalig batteriproduktion som byggs upp i Skellefteå. Är det här ett bra exempel på något som kan då bli starka regionala innovationsmiljöer och vad krävs för att det ska lyckas? Det var en liten nätt fråga.

Madelen Nilsson [00:44:51]: Ja, den tar vi på tre minuter. Jag skulle vilja säga så här, att det som händer nu i Norrbotten och Västerbotten hade nog inte hänt om det inte redan var starka innovationsmiljöer. Det här drivs av näringslivet, av företag och investeringar, och att det händer där det händer tänker jag beror på att det redan fanns goda förutsättningar och redan fanns ett innovationsekosystem för det här. Sedan är det naturligtvis så att det finns metall och gruvor i närheten, men de ligger faktiskt inte i Skellefteå eller i Boden eller i Luleå eller... ja, Gällivare ligger de ju faktiskt, men jag tänker att det fanns redan goda förutsättningar, att om det är någonstans i världen som det kan lyckas så är det just där, eller här. Ja, jag sitter ju i Stockholm idag. Ja, så att... ja, jag svarar ja på den där frågan. Jag tror att det var det du– du ställde, liksom?

Daniel Holmberg [00:45:45]: Ja, jag tänker på det, att det är ju då... krävs ju inte bara en näringslivsutveckling utan att hela samhället måste omvandlas och det är kompetensförsörjning och bostadsbyggande och alltihop. Hur ska man få till det här?

Anders Olsson [00:45:58]: Om jag får fylla på där så– och jag pratade just med min kollega från Norrbotten idag eftersom vi har våra nätverk och det har ju blivit regionernas roll mer nu att hantera den typen av samhällsutmaningar, hur vi får hållbara, sunda samhällen, hur klara vi kompetensförsörjningen om det som är offentligt finansierade tjänster till exempel då.

Madelen Nilsson [00:46:20]: Det är ju en väldigt spännande paradox att vi ska bygga de samhällen dit många kan flytta och jobba och bo och leva ett riktigt bra liv och det ska bli många fler på väldigt kort tid. Idag finns det bostäder där det finns vatten och avlopp som är draget och så vidare, men det ska ju bli så många fler som kan jobba och bo och vem bekostar det? Det är i väldigt hög grad de kommuner som det här ska ske i och kommunerna får inte mer inkomst förrän den dag som det finns skattebetalande människor som arbetar där så det blir en sorts moment 22. Pengarna måste finnas innan de finns. Där tänker jag att det är väldigt viktigt att vi tänker på just att det ska bli hållbara samhällen även imorgon och jag vet att de här regionerna uppskattar väldigt mycket att ha en dialog med nationella myndigheter, nationell nivå för att också kunna göra det här på ett hållbart sätt. Det är inte alltid pengar som behövs. Det behövs pengar också, men det är inte alltid pengar. Det är också att kunna få rätt information i rätt tidpunkt, att få reda på möjligheter och satsningar som kan finnas då hos de nationella myndigheterna, så att just ha dialogen och det arbetssättet, det vet jag att de efterfrågar väldigt mycket, regionerna, och dessutom är det en omställning som går snabbt så att vi får– vi brukar säga på Vinnova att vi behöver innovera hur vi innoverar. Alltså, vi behöver tänka nytt kring hur vi arbetar med innovation. Klurigt, som vi behöver jobba med tillsammans.

Daniel Holmberg [00:47:49]: Ja, det blir väldigt spännande att se utvecklingen framåt, eller hur?

Anders Olsson [00:47:54]: Ja. Och apropå det, den snabba utvecklingen av kriserna som har rullat in över oss nu. Min erfarenhet från de kriserna är att det är väldigt viktigt att vi just jobbar med innovation för det är vårt träningsläger för att också kunna hantera framtida förändringar [?? 00:48:12] och det kanske är ett av de viktigaste verktygen för att öka resiliensen, alltså förmågan att komma tillbaka efter kriser och kanske också helst ta steg framåt. Bounce forward, som man brukar säga när det... att man önskar när det är en kris som uppstår.

Daniel Holmberg [00:48:27]: Ja, och med de orden har det blivit dags att runda av. Stort tack till er som var här.

Anders Olsson [00:48:31]: Tack, det var jätteroligt att vara här. Tack så mycket.

Madelen Nilsson [00:48:34]: Tack för ett gott samtal.

Daniel Holmberg [00:48:36]: Podden Innovation har denna gång handlat om hur vi kan utveckla starka, regionala innovationsmiljöer. Hör gärna av er till oss med era reflektioner till podcast@vinnova.se. Det här avsnittet av Innovation producerades av Swartling Produktion för Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Tack för att ni har lyssnat.