Fler mötesplatser i framtidens städer

Allt fler människor bor i städer, inte minst i Sverige. För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landet. I dag är det nästan tvärtom; 85 procent bor i tätorter, visar statistik från Statistiska Centralbyrån. Inom de närmaste åren ser utvecklingen inte ut att avstanna. Det ställer krav på allt ifrån bostäder till infrastruktur.

– Om vi ska lösa samhällsutmaningar, där sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar ingår, behöver vi lösa dem på ett nytt sätt; vi måste utgå från verkliga behov. För att utveckla hållbara lösningar måste vi utgå från medborgarna – som också måste vara med i utformningen, säger Marie Karlsson, programansvarig inom Smarta och hållbara städer på Vinnova.

I uppbyggnaden av morgondagens städer säger hon att fokus kommer att ligga på fler mötesplatser som ett sätt att göra städerna mer inkluderande och trygga för fler, till exempel äldre, barn och kvinnor.

– Det är mötesplatser som gör mer plats för människor och möten än för till exempel transporter. De har olika funktioner och kan användas till flera olika ändamål med nya affärsmodeller. Att använda och dela ytor – både inomhus och utomhus –gör ytorna mer flexibla och ökar resurseffektiviteten.

Exempel finns redan från Göteborg och Malmö. I Malmö byggdes under 2012–2013 en parkeringsplats om till mötesplats med aktiviteter för många människor. Här fick ungdomar, och framför allt unga tjejer, vara med och bestämma utformningen. I Göteborg används Frihamnen som testarena för nya modeller och tekniker för hållbar stadsutveckling. Här får göteborgarna vara med i planering och genomförande av en framtida stadspark.

Ur ett annat perspektiv har vi digitalisering som en förändringsfaktor i samhället. Marie Karlsson poängterar att vi bara är i digitaliseringens vagga. Det finns förutsättningar för digitala lösningar inom många områden och mycket kvar att dra nytta av.

– Digitala plattformar kommer att bli mer utvecklade, vilket kommer att leda till fler innovationer. Automatisering och digitalisering av transportsystemet är exempel på det.

Här handlar det inte bara om ny teknik, utan också om nya innovativa tjänster och smartare sätt att organisera resor och transporter för att slippa köer och i stället få fler leveranser på tid, mindre miljöpåverkan och högre effektivitet.

– Med hjälp av digitaliseringen kan transporter planeras effektivare. Inom tio år kan digitaliseringen av transportsystem också ha lett till att vi har stadsdelar där trafiken är mycket mer begränsad än idag.

I dag har vi problem med avgaser, översvämningar, bostadsbrist, utanförskap och segregerade städer som ett resultat av hur vi har byggt städer, och de strukturer vi har för att möta utmaningarna är inte utvecklade för komplexa problem, säger Marie Karlsson. Därför behöver vi tänka nytt.

Text: Lina Zommorodi