Darja Isaksson: "Innovation är en existentiell fråga"

Vilka är dina förväntningar på det här året som generaldirektör för Vinnova?

Pandemin och effekterna i dess spår har inneburit stora utmaningar för många, samtidigt som det har stimulerat en enorm kreativitet och innovationsförmåga. På kort tid har företag, offentliga verksamheter och andra ställt om när förutsättningar förändrats och nya behov uppstått. Det är något vi behöver ta med oss och bygga vidare på. Även vi på Vinnova har snabbt fått ställa om till digitala arbetssätt och vi har stöttat aktörer i en exceptionell tid, samtidigt som vi utvecklat vår verksamhet.

Pandemin och effekterna i dess spår har inneburit stora utmaningar för många, samtidigt som det har stimulerat en enorm kreativitet och innovationsförmåga.

Mina förväntningar är att 2021 blir året då Vinnova etablerar nya arbetssätt i prioriterade områden, vilket blir väldigt spännande. Det här året kommer också att präglas mycket av den forsknings- och innovationsproposition som regeringen presenterade i december och som riksdagen behandlar under våren. Den ger oss stärkt mandat och uppdrag att utveckla viktiga satsningar som de strategiska innovationsprogrammen och satsningar på life science, digitalisering och testmiljöer med systemperspektiv. Sammantaget ger det oss möjlighet att både stärka en del av våra nuvarande satsningar och att göra nya satsningar där vi ser att det finns behov.  

Vinnova etablerar i år nya arbetssätt för systeminnovation inom områden av särskild betydelse för Sverige. Vad innebär det och vad ligger bakom?

Systeminnovation är ett begrepp för innovation som ställer om hela system. Innovation i bemärkelsen radikalt förbättrade teknologier, produkter, affärsmodeller och arbetssätt handlar om mer än konkurrenskraft, det är en existentiell fråga för vår generation. Den korta tid vi har att ställa om till ett hållbart samhälle kräver nya arbetssätt av alla, också för oss som innovationsmyndighet.

Innovation i bemärkelsen radikalt förbättrade teknologier, produkter, affärsmodeller och arbetssätt handlar om mer än konkurrenskraft, det är en existentiell fråga för vår generation.

Som samhälle behöver vi accelerera innovation för omställning som svarar mot vår tids stora utmaningar. För att det ska vara möjligt behöver innovationssystemet utvecklas, vilket är en huvuduppgift för Vinnova att bidra till. Det krävs en tydligare riktning och tillräckligt ambitiösa och långsiktiga satsningar på de områden som kräver tekniksprång. Det behövs också mekanismer för samspel mellan å ena sidan innovativa lösningar och å andra sidan den infrastruktur, regelverk och efterfrågan som krävs för att innovationerna ska göra skillnad.

För att lyckas åstadkomma allt detta organiserar vi nu vårt arbete i tio områden som speglar viktiga samhällsutmaningar och de innovationsförmågor som krävs för att omställningen ska bli verklighet. Det är också ett sätt att bli mer transparenta med våra strategiska prioriteringar och att mer systematiskt involvera olika aktörer och en bredd av kompetenser.

Hur kommer Vinnovas nya arbetssätt att märkas utåt?

Det kommer att märkas genom att det blir enklare för andra att förstå Vinnovas övergripande prioriteringar och att bidra till dem. Men framförallt kommer det på sikt att märkas genom att aktörer är med och tillsammans med oss och andra myndigheter mobiliserar kring viktiga mål som driver på omställning.

Du har pekat på att Vinnova behöver bredda sin roll och inte enbart vara en myndighet man kommer till för att söka finansiering. Vad menas med det? Är inte finansiering av forskning och innovation Vinnovas kärnuppgift?

Självklart är finansiering av forskning och innovation vår kärnverksamhet och så kommer det fortsätta att vara. Men vårt uppdrag är också att identifiera behov och utveckla innovationssystemet. Även i det arbetet är finansiering centralt och vi jobbar med olika verktyg för det. Vi har till exempel testat och utvecklat nya arbetssätt för att mobilisera aktörer, sedan länge genom de strategiska innovationsprogrammen, men på senare år också i piloter kopplade till hållbar mat och mobilitet, liksom EU:s missions för klimatneutrala och smarta städer. Vi har också utforskat policy-labs för att adressera frågor om regelverk som har betydelse för omställningsförmåga och innovationskraft. Nu vill vi mer systematiskt använda hela vår palett av verktyg.

Vad kommer att hända med Vinnovas olika program och utlysningar med möjlighet att söka finansiering?

När Vinnova utvecklar nya program och satsningar baseras det alltid på utvärderingar och erfarenheter. Vi kommer att fortsätta att göra det inom de tio prioriterade områden vi nu arbetar utifrån. Samtidigt har vi en utmärkt grund att stå på i form av flera långsiktiga satsningar som vi fortsätter att vårda och utveckla framåt. De strategiska innovationsprogrammen för samverkan inom forskning och innovation är ett bra exempel på det. Även andra insatser kommer att finnas även i fortsättningen, till exempel utlysningar där små och medelstora företag kan söka finansiering och satsningar på öppna test- och demonstrationsmiljöer inom olika områden.

Vinnovas områden

Vinnova etablerar under 2021 nya arbetssätt i tio områden:

• Hållbar industri                 
• Hållbar samhällsbyggnad 
• Hållbar precisionshälsa    
• Hållbara matsystem          
• Hållbart mobilitetssystem 
• Kompetensförsörjning för omställning  
• Digital omställning           
• Ekosystem för innovativa företag          
• Transformativ offentlig sektor och civilsamhälle        
• Framväxande innovationsområden