Bostadsbolag och känd kock visar vägen till cirkulär ekonomi

Klimathotet kan vara den största globala utmaningen vi någonsin har ställts inför och att ställa om till en cirkulär ekonomi är en viktig del i den omställningen vilket kräver nytänkande och utveckling på flera fronter.

– Att få samhället och näringslivet att ställa om och byta från de traditionella linjära affärsmodellerna till mer cirkulära och biobaserade kan vara väldigt kostsamt och kräva mycket resurser. Det är därmed förenat med en risk och upplevs inte som helt lätt att ”bara göra” på egen hand. Här har Vinnova en roll att spela, säger Ida Langborg, som leder Vinnovas arbete med cirkulär och biobaserad ekonomi.

Fokus på funktionsupphandling

Ett av de projekt Vinnova har finansierat har riktat in sig på hur vitvaror köps och hanteras av bostadsbolag med hyreslägenheter. I stället för att köpa produkter som tvättmaskiner och kylskåp vill Jan Agri och Anders Lundkvist tillsammans med Electrolux och de tre bostadsbolagen Förvaltaren, SKB och ByggVesta utveckla en lösning för funktionsupphandling. Det innebär att leverantören garanterar en tjänst i stället för en produkt.

– Vi vill testa under verkliga förhållanden för att lära oss så snabbt som möjligt. Målet är att vi ska visa hur det här går att genomföra. Om vi lyckas tror vi att det kan vara en inspiration för fler aktörer och branscher, säger Jan Agri, projektledare från Tricircular som arbetar med strategisk hållbarhetsrådgivning.

Egentligen är konceptet inte nytt. De flesta företag använder en liknande lösning till exempel när det kommer till kopiering, där de inte köper en kopiator utan i stället köper möjligheten att kopiera av en leverantör och betalar en månadsavgift eller per kopia. Det är därefter upp till leverantören att se till att allt fungerar och att kopiatorn får optimal livslängd. Samma princip borde även kunna fungera gällande vitvaror i hyresrätter.

– Tidigare har fokus främst legat på kostnaden för produktionen. Funktionsförsäljning leder till att leverantören tar hänsyn till alla kostnader, från tillverkning och underhåll till energianvändning och återvinning. Det som förut ansågs vara det billiga alternativet baserat på pris kan i själva verket vara det dyraste valet, säger Anders Lundkvist, ekonomie doktor och forskningsansvarig för projektet.

För bostadsbolagen förenklar funktionsupphandling på så vis att de vet exakt vad de olika funktionerna kostar varje månad. I och med att leverantören kommer närmare slutanvändaren finns också möjligheten att utbilda användaren i att använda produkten smartare för att öka livslängd och effektivitet. Kanske handlar det om att fylla tvättmaskinen mer eller att rensa dess filter oftare? Målet med projektet är att ta fram en modell som bostadsbolag kan använda sig av för att upphandla funktioner av flera olika slag.

– Trots att många har pratat om den här affärsmodellen i decennier har det hänt väldigt lite. Många känner sig osäkra då det är ett nytt sätt att tänka, så det finns ett väldigt stort sug efter praktisk kunskap. Därför kan projektet spela en viktig roll, säger Jan Agri.

Minskat matsvinn

Ett annat stort projekt som lyckats engagera många olika aktörer är projektet för effektiv och innovativ redistribution av överskottsmat i Sverige. Enkelt förklarat handlar det om att se till att mat som är på väg att bli dålig hos en grossist eller butik ska kunna säljas till restauranger i stället för att slängas.

Idén till hela projektet kommer från den kända kocken Paul Svensson, som redan själv har testat att skapa en restaurang där rätterna som serverades var tillagade av mat som annars skulle ha slängts. Då fick han sköta all logistik själv vilket inte var hållbart sett till arbetsbelastning eller lönsamhet.

– Målet är framför allt att komma åt mer mat. Vi producerar i dag mer än vad som konsumeras. Butikerna skulle kunna sälja mer mat och restaurangerna förädla mer mat om logistikkedjan var kortare, snabbare och intelligentare, säger Paul Svensson.

Kristina Liljestrand är projektledare och expert på logistik och cirkulär ekonomi på Chalmers industriteknik.

– Förhoppningsvis ska vi se till att grossisterna och butikernas svinn minskar, genom att den mat som är på väg att bli dålig i stället hamnar hos restaurangerna. I ett större perspektiv handlar det också om att utbilda och inspirera konsumenterna om att använda mycket av den mat som vi slänger i dag, säger hon.

En av de stora utmaningarna är att lösa logistiken runt leveranserna. Om lösningen ska bli etablerad gäller det att det är lätt att göra rätt och att det går att få lönsamhet. Redan i förstudien har vissa tester gjorts, bland annat har tre Coop-butiker levererat mat till en restaurang.

– Kocken som tog emot maten fick något av en aha-upplevelse. Han trodde att han skulle få väldigt mycket dålig mat och plocka ur lite bra råvaror men i stället fick han väldigt mycket bra mat och behövde bara plocka bort lite som var dåligt. Han kunde inte förstå varför en del av produkterna skulle kastas, säger Kristina Liljestrand.

De två innovationsprojekten har väckt stort intresse inom sina respektive branscher och Vinnova ser fram emot att följa projektresan med hopp om att resultaten kommer kunna bidra till omställningen till ett klimatneutralt Sverige.