I sin ansökan måste nämligen fordonstillverkarna och trafikbolagen visa att deras fordon också är anpassade till alla andra regler och lagar som reglerar trafiksäkerheten i Sverige.
- Och det är inte lätt för någon som är utomstående att ha koll på alla de regler som måste följas! konstaterar Patrik Sveder.
Finansiering från Vinnova
Följden har blivit långa handläggningstider där ansökningar om och om igen måste kompletteras, ofta på grund av bristfällig information och okunskap, vilket har försenat pilotprojekten. Detta ökar i sin tur kostnaderna för företagen och försenar den nya teknikens tillämpning.
För att försöka hitta en lösning på situationen beviljade Vinnova stöd till forskningsinstitutet RISE. Målet var att under 2018 bjuda in både myndighet och berörda företag till dialog, för att gemensamt se om policyinnovation kunde vara en väg ur det här dilemmat. Insatsen gjordes inom ramen för Vinnova satsning på regeringens samverkansprogram "Nästa generations resor och transporter" och det nationella projektet "Krabat", koordinerat av innovationsprogrammet Drive Sweden.
Kunskap om varandras problem
- Alla ville framåt, men vi såg också att vi på båda sidor hade kommunikations- och kompetensbrist om varandras förutsättningar, säger Maria Schnurr, senior forskare på RISE.
- Transportstyrelsen är de sista som vill stå i vägen för ny teknik och utveckling, men de har samtidigt ett ansvar för att svensk trafik och de fordon som rör sig i trafiken är säkra. Att då jobba i policylabb där man interagerar med varandra och tillsammans försöker hitta vägar framåt såg vi som en bra lösning.
Under ledning av RISE genomfördes därför en kartläggning av problemet, där alla aktörer fick komma till tals och föra fram sin syn på det hela.
- Jag tyckte att det var mycket positivt för vi på Transportstyrelsen kände ett behov av att höra och förstå vad de olika intressenterna tycker och har för behov, säger Patrik Sveder.
- Det har varit tuffa processer för alla inblandade och det har varit tydligt att vi inte har förstått varandra helt och fullt. Dessutom sitter vi i en situation där intressenterna behöver hjälp för att förstå vårt regelverk, men vi kan inte sitta på två stolar och vara både konsult och granskare.
Samarbetet gav en smidig process
Resultatet av samarbetet blev att flera deltagare förde fram en idé om att det behövs en tredje, oberoende part som kan regelverket och som kan bistå fordonstillverkarna i kontakten med Transportstyrelsen. På så vis skulle myndigheten slippa bli överhopad med arbete på grund av ofullständiga ansökningar, och de sökande skulle slippa den merkostnad och den försening som en utdragen ansökningsprocess innebär.
- Jag tycker att det var jättebra att vi alla fick träffas och diskutera de här frågorna, säger Patrik Sveder.
- Personligen har jag till exempel insett att vi behöver ge våra intressenter inom det här området en helt annan typ av information på vår hemsida än vad vi gör idag. Förhoppningen är att vi tillsammans kan titta på hur vi kan göra processen enklare och smidigare för alla inblandade.