Skatteverket och Arbetsförmedlingen utmanar systemet för att få gigekonomin att fungera

Det handlar om systemkartläggning och designdrivna processer, frilansande giggare och plattformsföretag. Giglabs ambition är att verka för en hållbar framväxt av gigekonomin i Sverige.

Men vad betyder det egentligen? Och hur får giggarna hjälp?

Rebecca Filis, skattestrateg och expert på delningsekonomi på Skatteverket reder ut begreppen och berättar hur man dels vill hjälpa giggarna och plattformsföretagen i processen, och dels myndigheterna i att möta upp nya företeelser med befintliga regelverk.

En giggare är en frilansande person som arbetar utifrån uppdrag från olika förmedlingsplattformar.

I ett utforskande och kreativt arbete ifrågasätter Giglab det befintliga systemet och skapar ett öppet digitalt forum för nya sätt att samverka. Målet är att få den nya framväxande arbetsmarknaden att fungera för alla. Giglab har startats på initiativ av Skatteverket och Jobtech development hos Arbetsförmedlingen.

Rebecca Filis, skattestrateg och expert på delningsekonomi

En frilansande så kallad giggare utan eget företag kan köra ut tiotals bud med mat, medicin och andra beställningar utan att riktigt veta vem som är uppdragsgivare eller på vilket sätt hen kommer att få ersättning för transporten. Både giggaren och uppdragsgivaren kan ha frågor som regelverket ännu inte har svar på.

Fånga in aktörernas frågor

Hur funkar skatteregler och arbetsvillkor för giggare? Vem garanterar betalningen och ansvarar för säkerhet och arbetsmiljö? Hur vet jag som bud vad jag ska ställa för krav? Och vem hjälper mig ta ansvar på rätt sätt om jag är plattformsägare?

Dessa och många fler frågor relaterade till förmedlingsplattformar, nätverk, giggare och berörda myndigheter i gigekonomin har Giglab försökt vända och vrida på under det senaste året.

Arbetsförmedlingen behöver veta om de kan hänvisa arbetssökande till gigplattformar. 

Både Skatteverket och Jobbtech development inom Arbetsförmedlingen har under årens lopp haft uppdrag att undersöka hur delningsekonomier påverkar skattesystemet.

Arbetsförmedlingen behöver till exempel veta om de kan hänvisa arbetssökande till plattformar, och hur de som ansvarar för plattformarna berörs. 

Syftet med Giglab Sverige är att utifrån ett systemsynsätt och med tjänstedesign som verktyg kartlägga systemet för att kunna se beröringspunkter, gemensamma utmaningar och möjligheter att lösa kluriga regelrelaterade frågor och samhällsutmaningar.

Den här typen av plattformar ser inte ut som regelverket är gjort för.

Fokus har varit på hur hela systemet fungerar tillsammans med de olika aktörerna, dvs giggarna, plattformarna och myndigheterna – och vad som påverkar vad och vem.

- Vi måste helt enkelt börja med att identifiera alla behovsägarnas olika problem. Giggarna var huvudmålgruppen, men för att kunna lösa deras problem måste vi involvera plattformsoperatörerna och identifiera de utmaningar som de brottas med.

Den här typen av plattformar ser inte ut som regelverket är gjort för. Vi har haft svårt att kontrollera området och fick inte in den information som vi behövde för att stötta dem. Det är också svårt för giggarna att förstå vad som ska beskattas och hur de ska gå tillväga. Vem tar till exempel arbetsgivaransvaret? Båda sidor möter utmaningar som inte passar in i regelverket idag. Vi behövde ta oss an de verkliga problemen.

En bra lösning ska fungera för alla parter för att vara ett mer hållbart system för giggarna.

Digitalt forum där alla kan bidra

Redan före pandemin såg vi att gigaktörerna hade svårigheter med regelverket för skatt, arbetsrättsliga regler, arbetsmiljö med mera. De hade många frågor och hos oss fanns en plan för gemensamma workshops och möten. Men när pandemin blev ett faktum våren 2020 fick vi lägga om hela planeringen och hitta en digital lösning som mötesplats. Det blev webbplatsen giglabsverige.se. Eftersom gigekonomin växt sig allt större under pandemin blev även vårt projekt mer och mer aktuellt, vilket ju självklart motiverade oss i arbetet.

Det är kartan över utmaningarna vi vill rita upp. De hinder och problem som olika aktörer möts av.

Det har varit svårt att nå ut till gigaktörerna. Och ännu svårare att nå fram till olika myndigheter. Vi hade inget gemensamt utrymme att dela och skapa. Dessutom har vi upplevt att det varit svårt för plattformsföretaget att uttala sig om sina utmaningar eftersom de har en konkurrenssituation i förhållande till andra aktörer.

Lösningen blev den gemensamma webbplatsen. Med hjälp av den nådde vi även ut till fler giggargrupper som vi inte haft så mycket kontakt med tidigare.

Besök Giglabs digitala forum för erfarenheter kring gigekonomin.

På vilket sätt såg du att myndigheten kunde ha nytta av att arbeta med systemkartläggning?

Framför allt såg vi att administrationen för både oss som myndighet och för giggarna därute skulle kunna förenklas med ett tydligare och enklare regelverk för arbete och beskattning.

Hur har ni jobbat hittills?

Efter en digital kartläggning påbörjad på sajten giglabsverige.se genomfördes ett antal digitala workshops med inbjudna aktörer i gigekonomin där de olika aktörernas perspektiv fördjupades.

Vi började med att fokusera på huvudgruppen - gigaktörernas problem och började rita upp vilka utmaningar de kunde stöta på i sin vardag. Det blev en typ av spindeldiagram där vi klustrade de olika utmaningarna och behoven.

Mycket snart förstod vi att vi inte kan lösa giggarnas problem om vi inte samtidigt får en förståelse för plattformarnas upplägg, fokus, utmaningar och drivkrafter.

En lösning måste ha flera nöjda parter för att fungera och vi behöver också involvera dem som har mandat att påverka systemet.

Därför startade vi en kartläggning även för gigplattformarnas utmaningar och beröringspunkter. Det kändes viktigt att kunna lägga de båda målgruppernas rutnät av utmaningar ovanpå varandra för att se var de gemensamma knutarna i regelverket finns.

Sist men inte minst ville vi se myndighetsperspektivet i regelverket för arbete och beskattning..

Ingen idé att hitta lösningar innan vi förstått behoven

Vi förstod ganska snart att vi måste börja med att identifiera problemen och målen innan vi kunde börja arbeta med lösningar. Så dessa tre första delprojekt med målgrupperna giggare, plattformar och myndigheter utmynnade egentligen i förslag på olika identifierade utmaningar som det är viktigt att jobba vidare med.

Våra resultat består alltså till stor del av en ökad medvetenhet och tydligare idéer kring vad vi kan fokusera på i nästa steg. Vi vet hur vi vill gå vidare.

Ett av de tydligast identifierade behoven var till exempel att de flesta tyckte att trygghetssystemen eller maktbalanserna i gigekonomin är de viktigaste utmaningarna

Sättet att jobba ett resultat i sig

Man kan säga att sättet vi lärt oss jobba på i det här projektet är ett resultat i sig. Att anta ett systemperspektiv var väldigt annorlunda för oss. Så själva arbetsprocessen och metoden blev ett uppnått mål i sig. Det gemensamma lärandet är en förutsättning och ett resultat i sig.

Vi är i början på en process där vi identifierat hinder och utmaningar att jobba vidare med – inga färdiga lösningar.

Och vi ser gärna att fler tar tag i detta och jobbar vidare med de utmaningar vi hittat.

Vi har helt enkelt identifierat ett smörgåsbord av utmaningar att lösa. Nu är frågan hur vi sprider kunskap om dessa behov och utmaningar.

Vi kommer aldrig att kunna jobba som förut igen.

Vi som deltog i att leda och genomföra projektet är eniga om att vi inte kommer att vilja eller ens kunna arbeta på något annat sätt i framtiden. Vi måste se sammanhanget och systemet när vi försöker lösa en utmaning.

Annars hamnar lösningen utanför sitt sammanhang och kanske inte fungerar i verkligheten.

Hur kommer ni att jobba vidare med systemkartläggning på myndigheten?

Vi vill driva ett par projekt vidare utifrån de gemensamma utmaningar som vi identifierat. Det känns viktigt att vi får med oss flera parter från brukarsidan så att så många synvinklar som möjligt syns i problemställningarna. Gigekonomin är med säkerhet här för att stanna så alla parter har något att vinna på att lösa upp identifierade knutar i system och regelverk kring giggarnas, plattformarnas och även de berörda myndigheternas utmaningar.

Nu vill vi prototypa och testa!

Nu vill vi tillsammans med de berörda parterna börja testa olika idéer och lösningar – prototypa och testa vad som funkar och ger oss fortsatt riktning framåt. För Jobtech development /Arbetsförmedlingen kan det till exempel röra sig om hur giggarna ska kunna ta med sig sin data mellan plattformarna.

De involverade parterna jobbar vidare med olika frågor på egen hand, delvis tillsammans med Vinnova. Men vi behöver fortsätta hålla liv i Giglab Sverige som ett policylab.

Vi på Skatteverket kan närmare undersöka vår roll i trygghetssystemet i förhållande till andra myndigheter och aktörer. Hur bidrar vi via vårt uppdrag, vår roll och med den information vi har? Hur hjälper vi andra myndigheter i ekosystemet att via sina uppdrag kunna bidra till att stärka tryggheten för giggare?  

Vad är ditt främsta tips till en organisation eller myndighet som vill jobba med systemkartläggning på det här viset?

Försökt att inte analysera utan mer konstatera.

Börja med behoven och att kartlägga dem. Tänk inte på lösningen i första hand.

Bara att identifiera frågeställningar kan vara ett krävande arbete i sig.

Och ta kontakt med Vinnova, speciellt om du arbetar i en mindre organisation. Då kan ni få tydliga tips på metoder och arbetssätt.

Det finns inga givna lösningar för hur processen ska gå till. För oss var det ett kreativt trevande där metoderna växte fram. Bara att veta hur man ska skriva rapporten utifrån ett experimentellt arbete som detta är en stor utmaning. Hur presenterar jag projektet och beskriver arbetsmetoden? Hur visualiserar jag systemet och de kartor och spindeldiagram vi jobbat med? Tjänstedesign är ett bra verktyg och vi fick bra stöd från Förnyelselabbet (SVID) i detta.

Ta hjälp och stöd helt enkelt. Kontakta Vinnova eller Förnyelselabbet (SVID).