Stöd till ett matsystem där ingenting slängs och allt återvinns

Ungefär en tredjedel av utsläppen av växthusgaser från Sveriges hushåll beror på det vi äter eller på rester från livsmedelsproduktion. Rester som skulle kunna utgöra en värdefull resurs men som istället skickas till förbränning, rötning eller i bästa fall djurfoder.

Vinnova gör nu en satsning med fokus på svensk industri som genom innovativa lösningar skapar ett effektivt råvaruutnyttjande. För det intressanta är att det som för någon är restflöden och en kostnad att bli av med, kan för någon annan utgöra en viktig resurs. Det handlar om att se möjligheterna utanför sin egen organisation eller affär. Johan Stenberg, utlysningsansvarig på Vinnova, uttrycker det så här: 

– Vi ser här möjligheten till win-win. Om vi kan använda resurser på ett smartare sätt kan vi minska klimat- och miljöpåverkan och bevara naturresurser, samtidigt som vi minskar kostnader och ökar lönsamhet. 

Satsningen görs i form av en öppen utlysning med namnet Ökad resurseffektivitet, industrins bidrag till en cirkulär ekonomi. Den är tematiskt öppet för alla produktionsområden (utom energi), till exempel stål, skog och biltillverkning.

- Matområdet är ett av de som är relevanta. Matproduktion är kopplad till en stor mängd resurser, som mark, vatten och kemikalier. Genom att fokusera på förädling och återanvändning av råvara kan vi minska trycket på produktion och därmed minska miljöpåverkan, säger Alexander Alvsilver, ansvarig för innovationsområdet Hållbara matsystem på Vinnova

Projekt som lyckats

Vinnova har sedan 2018  finansierat 19 matrelaterade projekt inom den här satsningen på ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Projekt som har en total budget på 66 miljoner (varav 36 miljoner från Vinnova). Här är tre exempel på de som lyckats få finansiering: 

1. I projektet Matsvinn utvecklade Ecoloop AB tillsammans med flera partners en demonstrationsanläggning för att hantera 1,5 ton matavfall per dag. Växtavfall från akvaponin hos Johannas stadsodlingar togs omhand av Ragn-Sells och kunde fungera som foder till mjölmask hos Tebrito, som kunde bli till fiskfoder. Det visade sig ge god tillväxt på fisken. Projektet hanterade till exempel problem med ihållande lukt och fördjupade myndighetskontakterna bidrog till regel- och teknikutveckling. Projektet hade en budget på 10 miljoner kronor (5 miljoner från Vinnova och 5 miljoner medfinansiering). Matsvinn till insekter som blir fiskfoder (aka Matsvinn 2) – Cirkulärodling (cirkularodling.se) 
2. Projektet ReSvinn 2018-2019 (Resvinn – Mindre svinn. Mera mat) utvecklade effektiva redistributionssystem för överskottsmat i Sverige från butiker och grossister till restauranger, skolor och välgörenhetsorganisationer. 17 tester genomfördes där restauranger i Göteborg, Malmö, Stockholm, Skövde, Norrtälje, Umeå och Örebro och räddades över 95 ton mat från att bli slängda. Vid projektets slut hade 50 organisationer medverkat och lärdomarna finns dokumenterade och guider till andra att använda finns framtagna. 
3. Det pågående projektet Returbar syftar till att hitta en praktisk systemlösning för återbrukbara påsar i hemleveranser. Under det senaste decenniet har efterfrågan ökat explosionsartat för e-handelstjänster inom dagligvaruhandeln. Axfoundation har därför samlat bland andra Axfood, Coop, ICA, Lidl och Mathem för att ta fram ett gemensamt förslag på en “lånepåse” med pant för att hjälpa kunderna att gå från ett linjärt till ett cirkulärt flöde Projektet genomförs i fyra arbetspaket: 1.Kartläggning, 2.Behovsanalys inklusive systemdesignidé, 3.Syntes rekommendation för kommande nästa steg, 4.Kommunikation och ledning. Projektet har en budget på 1,3 miljoner kronor (varav 650 000 från Vinnova och 650 000 i medfinansiering) Returbar – ett cirkulärt system för matkassar i e-handeln (axfoundation.se) .

För dig som är intresserad är här utlysningen i korthet: Du hittar den även i sin helhet på den här sidan

Utlysningen Ökad resurseffektivitet, industrins bidrag till en cirkulär ekonomi har en budget på 50 miljoner kronor. Vinnovas bidrag uppgår maximalt till 6 miljoner kronor per projekt och får som högst utgöra 65 procent av projektets totala stödberättigade kostnader. Projekten får pågå maximalt under 36 månader.  

I projekt ska minst fyra projektparter medverka. Minst två av projektparterna ska utgöras av behovsägare (potentiella kunder eller användare av den innovativa lösningen) och minst en part ska vara lösningsägare.