Konkreta förslag till Sveriges livsmedelsstrategi

Som ett av världens mest innovativa länder har Sverige goda chanser att ställa om och flytta fram sin position inom hållbara matsystem och därmed också öka produktionen, stärka konkurrenskraften och driva hållbarhetsarbetet framåt. Men mer måste göras för att aktörer i matsystemet ska ha förmåga att möta de mångfacetterade utmaningar vi står inför. Beredskap och självförsörjning är allt viktigare, samtidigt som miljö- och klimatutmaningarna blivit alltmer påtagliga. Hushållens ekonomiska utrymme har krympt och maten har blivit dyrare. I takt med kostnadsökningar och värderingsskiften ändras konsumentbeteenden.

Även om initiativ kring ny mat gror har dessa svårt att skala upp och ta plats på marknaden och möjligheter går därmed förlorade. Branschens analyser visar att det finns en stor innovationsaktivitet i matsystemet men att få innovationer är banbrytande och därmed inte tillräckliga för att driva den omställning som måste ske.

Det krävs gränsöverskridande samarbeten och kraftfulla innovationssatsningar som ökar vår förmåga att tillsammans skapa en förmåga att förutse och vara med att forma framtiden.

Tillgänglig data är en värdefull men ofta underutnyttjad råvara i en accelererande AI- och teknikutveckling. Regler och policy hänger inte med i utvecklingen och riskerar att sätta käppar i hjulet för de viktiga innovationer som behövs.

- Det handlar om komplexa systemutmaningar som är svåra att bryta ner i mindre delmål som en enskild aktör ska kunna lösa. Därför krävs gränsöverskridande samarbeten och kraftfulla innovationssatsningar som ökar vår förmåga att inte bara hantera akuta problem utan där vi tillsammans skapar en förmåga att förutse och vara med att forma framtiden, säger Alexander Alvsilver, områdesledare för innovationsområdet Hållbara matsystem på Vinnova.

- Detta är grunden i Vinnovas inspel till uppdateringen av Sveriges nationella livsmedelsstrategi.

Läs mer om förslagen i Vinnova inspel till livsmedelsstrategin