Life science är ett viktigt näringslivsområde för Sverige. För att kunna identifiera trender och utvecklingsbehov har Vinnova fått i uppdrag att följa svenska life science-företag på årsbasis. Det här är en första rapport, där vi bland annat kan se att life science är en starkt växande sektor, men att kompetensåterväxten pekar i en annan riktning. Antalet doktorander inom området minskar exempelvis.
Ta del av den fullständiga rapporten längre ner på sidan
Life science är ett svenskt styrkeområde. Långsiktiga satsningar på forskning och innovation skapar förutsättningar för att Sverige ska vara ett attraktivt land för investeringar, talanger och internationella samarbeten. Återkommande kartläggningar ger oss en djupare förståelse för sektorn och är viktiga underlag för strategiska beslut som kan bidra till att långsiktigt stärka Sverige som ledande life science-nation.
Tillgången till rätt kompetens är avgörande för att företagen ska kunna växa och utvecklas i Sverige.
Vinnova har under året arbetat med att utveckla en långsiktig och i hög grad automatiserad metod för att identifiera, beskriva och möjliggöra kontinuerlig statistikuppföljning av företagspopulationen inom life science-sektorn. Denna rapport är den första som tagits fram med den nyutvecklade metoden. Parallellt med kartläggningen vidareutvecklar vi metoden för att göra statistiken ännu mer relevant och användbar.
Varför är detta arbete viktigt? Frida Lundmark, sakkunnig inom life science på Läkemedelsindustriföreningen (Lif):
Frida Lundmark, sakkunnig inom life science på Läkemedelsindustriföreningen (Lif)
- Life science är en viktig sektor för Sverige och läkemedelsbranschen står för en betydande del av Sveriges export. Regeringens ambition att Sverige ska vara en ledande life science-nation ställer krav på att kontinuerligt kunna följa och analysera utvecklingen av företagen i life science-sektorn. Att Vinnova släpper denna första rapport är mycket välkommet. Det ger möjlighet att säkerställa att investeringar och satsningar bidrar till att stärka och utveckla branschen.
Björn Arvidsson, verksamhetsledare inom life science vid samverkansplattformen STUNS håller med:
- Life science-sektorn är ett av Sveriges absoluta styrkeområden. Att forskning hos våra lärosäten får chansen att kommersialiseras, växa i våra innovationsstödssystem, skapa arbetstillfällen, exportvärden och attrahera talang, kapital och etableringar är vår viktigaste tillväxtmotor, menar han.
Björn Arvidsson, verksamhetsledare inom life science vid samverkansplattformen STUNS – för samskapande kring nya möjligheter mellan universitet, näringsliv och samhälle.
Här behöver vi strategier för att övertyga dem varför de ska arbeta i Sverige.
En tredjedel av alla doktorander i Sverige fanns 2021 inom just life science-relaterad forskning. Ändå var dessa färre än tio år tidigare. Detta trots att life science-företagen blivit fler och markant ökar sin omsättning. Statistiken visar också att det under hela perioden är kvinnor som i högre grad är doktorandutbildade inom life science-företag i Sverige och vid svenska lärosäten.
Till detta kan tilläggas att antalet doktorander vid svenska lärosäten över lag har sjunkit under åren 2011 till 2021.
Hur ser du på kompetenstillväxten i förhållande till hur sektorn växer?
- Kompetensbehovet ömsar skinn och tar sig nya former, säger Björn Arvidsson. Vi står mitt uppe i den fjärde industriella revolutionen där tekniska, biologiska och digitala teknologier skapar nya spelregler och branschdefinitioner. Nya kompetenser behövs där exempelvis mer IT och digitala färdigheter värderas högt i alla delar av världen.
- Här behöver vi strategier för att övertyga dessa varför de ska arbeta i Sverige och varför de ska bidra till utvecklingen av bland annat life science och i förlängningen vår hälsa.
Frida Lundmark betonar vikten av att attrahera rätt kompetens i den globala konkurrensen.
- Att vi kan attrahera experter och spetskompetens till Sverige är viktigt för att säkerställa en livskraftig life science-bransch. Idag är det svårt för många företag att hitta rätt kompetens i Sverige.
- Life science-företagen representerar en kunskapsintensiv bransch och tillgången till rätt kompetens är avgörande för att företagen ska kunna växa och utvecklas i Sverige. Den här typen av rapporter är en viktig del för att tydliggöra life science-företagens betydelse för Sverige men också vilka utmaningar företagen har och som behöver adresseras för att vi inte ska tappa mark i den globala konkurrensen.
Idag är det svårt för många företag att hitta rätt kompetens i Sverige.
Den svenska life science-sektor bestod år 2020 av drygt 51 700 anställda i 3 340 företag.
Företagen hade en nettoomsättning på nästan 365 miljarder kronor år 2020 - en ökning med drygt 158 miljarder kronor sedan 2014.
Det var de stora life science-företagen som stod för den största ökningen i absoluta tal. Under åren 2017–2020 ökade deras nettoomsättning med 95 miljarder kronor (73 procent). Under samma period ökar småföretagen sin nettoomsättning med 45 procent.
I figuren nedan syns att det sker en ökning av nettoomsättningen inom alla storleksklasser av företag mellan åren 2009 och 2020. Sett till medelstora företag är deras ökning under samma period betydligt mindre, tittar man däremot under tiden 2015 till 2020 ökar medelstora företag sin nettoomsättning med 23,9 miljarder kronor (55,0 procent).
Utveckling av nettoomsättning i miljarder kronor i life science-sektorn i olika storleksklass år 2009–2020
Även antalet företag inom life science-sektorn har ökat markant åren 2009 till 2020.
Det är inte de stora företagen med fler än 250 anställda som ökar. De var ungefär lika många under perioden 2009-2020. Detta trots att omsättningen i dessa företag ökade med 73 procent bara mellan åren 2017 och 2020.
I stället är det enmansföretag som står för den största ökningen under de senaste tio åren. Antalet enmansföretaget tredubblades från 477 till 1 415 under perioden. Mikroföretagen med 1-9 anställda blev nästan dubbelt så många mellan 2009 och 2020 (från 782 till 1 324). De mellanstora företagen blev också väsentligt fler (från 50 till 249 anställda), framför allt under åren 2015-2020 då de ökade från 97 till 138 stycken.
I figuren nedan framgår att det är de allra minsta life science-företagen som har ökat allra mest i antal.
Utveckling av antal företag i life science-sektorn under åren 2009–2020 indelade i storlekskategorier
Den allmänna utbildningsnivån bland anställda i life science-sektorn har också ökat.
Däremot syns en tydlig trend att antalet doktorander inom life science minskar vid svenska universitet och högskolor. Den högre utbildningsnivån har alltså sjunkit samtidigt som antalet företag och sektorns totala omsättning har ökat.
Figurerna nedan visar att antalet doktorander vid svenska lärosäten minskade, både totalt och inom life science-relevanta forskningsområden under åren 2011 till 2021. Figuren nedan visar också att andelen kvinnliga doktorander inom life science är stabilt högre än andelen manliga. Kvinnor är i högre grad forskarutbildade i life science-företagen. 9,2 procent av kvinnorna har en forskarutbildning i jämförelse med 8,6 procent för män. Detta kan jämföras med 1,1 procent för kvinnor och 1,5 procent för män år 2020 sett över Sveriges totala yrkesaktiva befolkning i åldern 15-64 år.
Doktorander inom life scíence-relevanta forskningsområden utgjorde år 2021 cirka en tredjedel av samtliga doktorander vid svenska lärosäten.
Övervägande del kvinnor bland doktorander inom life science vid svenska lärosäten 2011-2021:
Antal doktorander vid svenska lärosäten, inom life science-relaterade forskningsämnesområden uppdelat på kön, för åren 2011–2021. Källa: UKÄ
Totalt antal doktorander vid svenska lärosäten 2011-2021:
Antal doktorander vid svenska lärosäten totalt och inom life science-relaterade forskningsämnesområden, för åren 2011–2021. Källa: UKÄ
Life science, livsvetenskaper, är ett brett tvärvetenskapligt begrepp som bland annat samlar företag, forskning och innovation vars mål är att förbättra hälsa. Det är en utmaning att avgränsa life science-området, exempelvis för att det inte nödvändigtvis är begränsad till människors hälsa, utan kan inkludera hälsan hos andra levande organismer. Olika länder väljer att avgränsa life science på olika sätt, vilket gör det svårt att jämföra statistik mellan länder.
I regeringens life science-strategi från 2019 används följande definition av life science-sektorn:
Life science-sektorn omfattar de företag, universitet och högskolor samt offentliga aktörer på kommunal, regional och statlig nivå, som genom sin verksamhet bidrar till att främja människors hälsa. Sektorn innefattar forskning, högre utbildning och innovation, utveckling av läkemedel, medicintekniska produkter och behandlingar, samt prevention, implementering och uppföljning.
Senast uppdaterad 11 september 2023
