Innovationsområden - centrala för omställningen

För att lösa dagens och framtidens utmaningar har Vinnovas satsningar oftast ett bredare perspektiv än ett enskilt teknikområde. För att stimulera den utveckling som krävs behöver nya affärsmodeller, beteenden, lagar och produktionsprocesser samspela med utvecklingen av ny teknik.

Här presenterar vi några av de spännande nya teknik- och innovationsområden som vi stimulerar genom våra insatser. 

Additiv tillverkning

Additiv tillverkning, även kallat 3D-printing, gör att du kan skräddarsy såväl produkter som tjänster efter individen och individens behov. Du kan få såväl en kajak, en reservdel eller ett organ. Produktmodellen kan skapas på en plats och skrivas ut på en annan, vilket minskar mängden transporter och avfall. Dessutom kan de individanpassas. Ur affärs- och teknikperspektiv innebär det här enorma möjligheter. 

Sverige ligger långt fram inom området, särskilt inom additiv tillverkning i metall. Vinnova har stöttat innovationsområdet från de första trevande försöken år 2011 och fortsätter göra det.

CAM2 är ett Vinnovafinansierat kompetenscentrum med fokus på forskning för utveckling av material och processer för additiv tillverkning (3D-printing) av avancerade metalliska komponenter. Centrumet är ett konsortium bestående av 22 företag och fem forskningsaktörer.
Webbplats för CAM2

Materialflöden för textil

Det nuvarande systemet för textil ger hög påverkan på klimat, vatten och biologisk mångfald. Det gör att det inte bara är miljön, utan även branschen själva, förlorar på systemet. Sverige är ledande både när det kommer till återvinning och till textilområdetoch Vinnova bidrar till utveckling av nya hållbara textila material liksom tekniker för cirkulära textilflöden.

SIPtex är världens första anläggning som kan sortera olika textilier på storskalig nivå. Det gör att man till exempel kan dela upp stora mängder kläder utifrån återvinningsprocess. 

SIPtex webbplats

Renewcell är först i världen med att kommersiellt kunna omvandla sorterade gamla kläder till råvara för nya kläder. 
Renewcells webbplats

Materialflöden för byggindustrin

Bygg- och anläggningssektorn står för en stor del av Sveriges klimatutsläpp därhuvuddelen av kommer från tillverkningen av byggmaterial såsom cement och stål. Befintlig teknik kan i det närmaste halvera klimatpåverkan till 2030 – men för att nå netto noll eller längre så behövs teknikskiften och kommersialiserade av innovationer.

Sverige har kommit långt i möjligheterna att påverka sektorns klimatavtryck. Stålbranschen har som mål att nå fossilfri stålproduktion år 2045, där man använder vätgas istället för fossila bränslen i produktionen. 

Vinnova har sedan 2011 beviljat närmare 300 projekt.Ett projekt är BetCrete 2.0, där man forskar på hur man kan minska koldioxidutsläppen från tillverkningen av betong och cement.

Materialflöden för plast

Plast står för den för den större delen av våra växthusgasutsläpp från avfallsförbränningen och är också den vanligaste materialet i det skräp som hamnar i naturen. 

Det finns mål om att år 2025 ska alla konsumentförpackningar av plast gå att återvinna och år 2030 ska alla konsumentförpackningar vara producerade av förnybar eller återvunnen råvara.

Sverige är i framkant när det gäller att byta ut plast mot alternativa material, till exempel skogsråvara. Vinnova har finansierat över 300 projekt sedan 2011 som på ett eller annat sätt syftar till attbidra till att mer plast återvinns och att mer plast byts ut till biomaterial. Vi jobbar kontinuerligt med området och att nå en hållbar plastanvändning.

Så arbetar vi tillsammans för rätt plast på rätt plats

Twin Transition

Twin transition är begrepp där digitalisering används för grön omställning, till exempel klimatanpassning eller resurseffektivisering. Vinnova driver arbetet med hur det ska ske i praktiken på en systemövergripande nivå. Vi samlar aktörer från alla delar av systemet för att få till storskaliga test och demonstrationer av lösningar i verklig miljö.

Ett exempel är den digitala stambanan. Projektet har kartlagt behoven och möjligheterna med digitalt informationsutbyte i svensk industri. Det i sin tur gör till exempel att det blir lättare för konsumenter, leverantörer och producenter att se innehåll, kvalitet och ursprung på produkter och material. Vinnova har finansierat projektet, som består av ett 40-tal industribolag, med 80 miljoner kronor.

Digitala stambanans webbplats

Ett annat exempel är Re:EL, där man testar att använda ca 100 elektrifierade lastbilstransporter i verkliga logistikflöden i Mälardalsregionen. 

Projektet Re:EL