Prehospitala data – en underutnyttjad guldgruva som räddar liv

– Vi har insett vilken oerhörd resurs som ambulansregistret AmbuReg är. Där har vi försökt att hitta nya sätt att jobba både med infrastrukturen och att lyfta fram möjligheterna som vi har i den här ganska unika resursen, säger Hanna Maurin Söderholm, som även driver PICTA Prehospital Innovationsarena – ett samverkansprogram för innovation i prehospital vård.

Hon säger att det är stora skillnader mellan projektstart och hur Nationellt Prehospitalt Datalabb har utvecklats. Bland annat har man fått göra ett mycket större grundarbete kring forskningsdata än vad som initialt var tanken. Från början var planen att även skapa en egen datamiljö, men istället föll valet på att använda befintlig infrastruktur genom Svensk Nationell Datatjänst.

Andra lärdomar är att det fortfarande är ganska komplext, både hanteringsmässigt och juridiskt, hur man kan tillgängliggöra data på olika sätt.

– Det här är ju hälsodata, det är mycket känsliga uppgifter, känsliga personuppgifter och sådana saker. Där är det fortfarande gråzoner. Lärosätena är inte helt ense hur man gör, man har olika traditioner kring det här. Det har vi lärt oss mycket om, säger hon.

I början av 2024 förlängdes projektet, vilket bland annat innebär att man nu ska försöka att få in så kallade utfallsdata i AmbuReg.

– Vi vill nu inte bara få in data från ambulanssjukvården, utan också vad som har hänt med patienten längre fram i vårdkedjan. En slags facit helt enkelt. Det kommer att göra all data i AmbuReg så oerhört mycket mer användbar. Vi tittar på ett case, en modell, för att först testa det här i en eller två regioner, men sedan ska detta kunna möjliggöras brett i hela landet, säger Hanna Maurin Söderholm.

Hon säger att de även tittar på hur man kan använda AmbuReg för uppföljning av innovation och förändringar, vilket är praktisk när nu video börjar användas allt mer inom ambulanssjukvården.

Vad har varit roligast i projektet?

– Kopplingen till det nationella kvalitetsregistret och hur vi kan jobba lite mer innovativt med det, det har varit väldigt roligt. Vi har ju många kvalitetsregister i Sverige och det är liksom en tradition som vi ska vara stolta över. Att vi tittar på ett ungt och nytt register med lite nya ögon och ser hur man kan använda det, inte bara för forskning, utan också uppföljning, innovation och utveckling - det tror jag är bra. Och det har varit väldigt spännande att få möjlighet att ta detta vidare, säger Hanna Maurin Söderholm.

• Se hela filmen 
• Här är föregående inlagg om labbet