Databeredskapsverkstaden som gör labben redo

Databeredskapsverkstaden ska ta fram och tillhandahålla en miljö, kompetens och en verktygslåda som ska hjälpa organisationer att höja sin databeredskap.

– Att höja sin databeredskap betyder i praktiken förmågan att använda data för att realisera AI-lösningar, säger Francisca Hoyer.

Tillsammans med Magnus Sahlgren driver hon sedan i höstas programmet Natural Language Understanding på AI Sweden och är projektledare för databeredskapsverkstaden.

– I samband med att vi har drivit flera andra datarelaterade projekt så har vi gång på gång insett att man måste höja databeredskapen innan det går att realisera projekten. Det har saknats såväl en begreppsbild för att identifiera och hantera olika former av dataproblematik som konkreta verktyg för att hantera data på olika sätt. Detta har lett till att projekten inte har kunnat tillgängliggöra eller dra nytta av data på något bra sätt, säger Francisca Hoyer.

Satsningen på databeredskapsverkstaden innebär bland annat att ta fram ett verktyg med ett frågebatteri som hjälper till att kvantifiera databeredskapen inom en organisation. Det är även kopplat till ett utbildningspaket, men inte i form av konkreta kurser utan snarare referensmaterial och fallstudier.

– Vi kommer att ta fram fem olika fallstudier tillsammans med Ekonomistyrningsverket, Polismyndigheten, SCB, SKR och inte minst Strängnäs kommun. Strängnäs har kommit långt med sin satsning på att driftsätta AI-metoder inom verksamhetsstöd, säger Francisca Hoyer.

Målet för projektet är att ta fram lösningar som höjer databeredskapen generellt i Sverige, framförallt för offentlig sektor – även om den privata sektorn också är välkommen att använda dem.

Francisca Hoyer säger att många dataprojekt har misslyckats på grund av att fokus främst har varit på frågan om det finns data, snarare än hur tillgänglig och användbar den är för tänkta tillämpningar. Dessutom har legala frågor såsom GDPR och upphovsrätt satt käppar i hjulen.

– I databeredskapsverkstaden kommer vi att fokusera på hur man på bästa sätt kan förhålla sig till rådande regelverk och ändå möjliggöra forskning och innovation, säger hon.

Hittills har projektet specificerat följande utmaningar att ta tag i:

• Riktlinjer för vad databeredskap innebär och hur man tillämpar det i praktiken.
• En samling fallstudier för lyckade och mindre lyckade tillämpningar av databeredskap samt ett ramverk för att bidra med egna exempel.
• Delade erfarenheter från olika typer av organisationer
• Ett ramverk för att kvantifiera och följa upp sin egen databeredskap.
• En översikt över datakonverteringsverktyg för att exempelvis omvandla pdf till text, verktyg för OCR, och så vidare.

Dessutom kommer man att ta fram guidelines, riktlinjer och ramverk för dataannotering, anonymisering och utvärdering.

Strax före jul hade projektet en kickoff och i början av detta år kommer projektet dels att arrangera dels ett referensgruppsmöte, dels en stor workshop där nästa steg tydligare kommer att definieras. Dessutom planerar man att arrangera en del seminarier där insikterna kommer att spridas.

– Vi vill hålla planen lite dynamisk för det handlar om att skapa största möjliga värde för de involverade och då vill vi inte låsa in oss alltför tidigt i projektet, säger Francisca Hoyer.