Svenskt centrum för halvledare genom nytt EU-program
Publicerad: 4 september 2023
EU-kommissionen lanserade 2022 Chips Act med målsättning att förstärka Europas konkurrenskraft inom halvledarteknologier och stödja grön och digital omställning. Vinnova planerar att inom initiativet finansiera etablering av ett kompetenscentrum för halvledare i Sverige.
Den globala bristen på halvledare har stört försörjningskedjor och orsakat problem i produktionen av alltifrån bilar till medicinsk utrustning och i vissa fall till och med tvingat fabriker att stänga.
European Chips Act syftar till att stärka ekosystemet för halvledare i EU, öka motståndskraften hos försörjningskedjor och minska externa beroenden. Målet är att Europa ska fördubbla sin globala marknadsandel inom halvledare till 20 procent inom ett decennium.
Initiativet fokuserar bland annat på att stärka forskning och tekniskt ledarskap, bygga Europas kapacitet att förnya sig inom design och tillverkning av avancerade halvledare.
- Det är strategiskt viktigt och handlar om en blandning av säkerhet, ekonomi och politik. Andra världsdelar satsar på det här området och det behöver vi också göra, säger Adela Saavedra Granholm, som arbetar inom området industriell utveckling på Vinnova.
Merparten av initiativet kommer att genomföras genom programmet Chips Joint Undertakning som lanseras i november, där en del handlar om att stödja ett nätverk av kompetenscentrum runt om i Europa. Totalt räknar EU-kommissionen med att det ska bli 27 kompetenscentrum, där hälften av finansieringen kommer från EU och den andra hälften från det egna landet.
Vinnova planerar att finansiera etablering av ett kompetenscentrum för halvledare i Sverige, som ska ha fokus på små och medelstora företag och startups inom deeptech, alltså forskningsnära teknik. Det ska inte förväxlas med satsningen på de nationella kompetenscentrum som Vinnova också finansierar.
- Det ska fungera som en knutpunkt för kunskapsförmedling. Till stor del handlar det om att utbilda anställda i företagen, bland annat i design av kretsar eftersom det finns stor brist på sådan kompetens i Sverige. Centrumet ska också hjälpa företagen att få tillgång till de anläggningar som EU satsar på för att prova ut ny teknologi inom halvledare, så kallade pilotlinor, säger Adela Saavedra Granholm.
Meningen är att centrumen i de olika länderna ska samarbeta och fokusera på olika behov, så att inte alla håller på med samma sak. De utbildningar inom design av halvledare som ska erbjudas on-line kommer att kunna delas mellan centrum och nå ut till ett stort antal anställda i europeiska företag. På det sättet ska det bli mer effekt för pengarna.
Sverige har över 3 600 elektronikföretag som omsätter 153 miljarder kronor och sysselsätter närmare 50 000 svenskar, enligt forskningsinstitutet RISE. Halvledarteknologi är viktig för svensk industri, inte minst inom fordonsbranschen där behovet av avancerade processorer ökar kraftigt samtidigt som behovet av att säkerställa val av rätt standardkomponenter och leverantörer fått större uppmärksamhet.
- Sverige är duktiga på design inom specifika områden som till exempel snabb elektronik, system inom försvar och kraftelektronik. Men vi har svårt att behålla resurserna i Sverige och det är svårt att attrahera internationell kompetens. Därför är det här centrumet viktigt, säger Lars Gustafsson, som arbetar med satsningen på Vinnova.
Etableringen av kompetenscentrumet föregås av en öppen process, där Vinnova involverar aktörer som vill koordinera ett kompetenscentrum. EU-kommissionen öppnar en riktad utlysning i början av 2024 där de aktörer som är nominerade av de olika länderna kan ansöka. Ett svenskt kompetenscentrum för halvledare inom Chips Joint Undertaking beräknas kunna starta i slutet av 2024 eller början av 2025.
Frågor?
För att vara mer anonym har du har valt att stänga av vissa funktioner på vår webbplats, som till exempel att anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Du kan ändra dina inställningar när som helst för att tillåta dessa funktioner och få en bättre upplevelse.
Senast uppdaterad 6 september 2023