Så jobbar offentlig sektor med innovation

Undersökningen presenterades vid ett seminarium den 19 maj Ta del av presentationen av undersökningen  Innovation i offentlig sektor 2019 – 2020s

Att möta samhällsutmaningar – den offentliga sektorns roll

Den offentliga sektorn, vilket i denna undersökning består av myndigheter (exklusive högskolor och universitet), regioner och kommuner, har en flerdimensionell roll i samhällsutmaningarna som vi möter. Dels är den offentliga sektorn ett ramverk för den privata sektorn att förhålla sig till med exempelvis tillståndsprocesser, regler och instruktioner. För privatpersoner handlar möten ofta om skola, vård och omsorg för att nämna några få. Men den offentliga sektorn styr även efterfrågan på varor och tjänster genom offentlig upphandling och den samlar en bred kompetens inom organisationerna.

Innovation inom den offentliga sektorn drivs inte av ekonomiska värden utan samhällsorienterade faktorer. Ständigt förbättringsarbete med lösningar gentemot privata sektorn, öka skolans möjligheter att stärka elever och lärare, och integrera samhällsfrågor med miljöarbetet för ökad utväxling för arbetsmarknad och välbefinnande är i fokus.

Resultaten från undersökningen som presenteras här visar att arbetet med innovation är hög men att det finns stora skillnader mellan regioner, kommuner och myndigheternas systematik, deras drivkrafter och de egna resultaten av arbetet.

Arbetet med innovation finansierades till största delen inom ordinarie budget, men det förekommer extra resurser från fonder, statsbidrag eller andra bidrag. Budgetfördelningen av det egna arbetet med forskning och utveckling pekar på att resurserna som är tilldelade är ojämnt fördelade. Regionernas utgifter under 2021 för egen FoU låg på ca 4,6 miljarder kronor jämfört kommunerna som i sammanhanget redovisade utgifter på drygt 200 miljoner (SCB 2022). Detta är ett resultat av att områden med hög forskningsstruktur, som sjukvård och hälsa befinner sig inom regionernas regi. Att regionerna har en större vana av forskningsnära arbeten kan vara en bidragande orsak till en ökad implementering av forskningsresultat och förändringsarbeten. Resultaten i undersökningen pekar även på att regionerna har i hög eller ganska hög utsträckning tillgång till finansiering för projekt och aktiviteter för innovation än exempelvis kommunerna (se resultatfil nedan).

Knappt hälften arbetar systematiskt med innovation

Möjligheterna för lyckade resultat av innovationer ökar om arbetet med innovation är systematiskt inom organisationen. Under 2019-2020 arbetade ca hälften av de tillfrågade systematisk med innovation, där regionerna i mycket hög utsträckning, med en andel av 79 procent jämfört kommuner där andelen var ca 36 procent.  

Innovationsstrategier inte prioriterat i den offentliga sektorn

En innovationsstrategi ska vara ett instrument att fokusera och vägleda arbetet framåt. Resultatet från undersökningen visar att ca 17 procent av de tillfrågade har antagit en innovationsstrategi. Det är något färre än de 18 procent som uppgav att de hade en strategi under 2018. Nedgången beror främst på att färre myndigheter har en aktuell strategi, medan fler kommuner och regioner har strategier på plats under 2019-2020 jämfört 2018.

Regionerna utmärker sig med att fler än hälften uppger att de har en antagen innovationsstrategi. Det överensstämmer med den högre andelen svarande som arbetar systematiskt med innovation.  Myndigheterna uppger till största delen att de inte har en antagen innovationsstrategi, även om en hög andel svarande menar att de arbetar systematiskt med innovation.

Drivkrafter och aktiviteter

Drivkrafterna för arbetet kan tolkas utgå ifrån både ett utbuds- och efterfrågeperspektiv. Den offentliga sektorns innovationsarbete är i hög eller ganska hög grad ett resultat av att ny teknik och kunskap möjliggjorde förändringar i organisationerna (71 procent). Ytterligare starka drivkrafter är behov och förväntningar från användare av tjänster som tillhandahålls (64 procent). I nästan lika hög utsträckning drivs arbetet från den interna kunskapen och instruktioner att hantera samhällsutmaningar (61 procent).   

Arbetet är med andra ord en kombination av flertalet drivkrafter som tillsammans skapar efterfrågan på innovation och förändring i den offentliga sektorn.

Intressant att notera är behoven och förväntningarna från användare som lyftes upp som en stark drivkraft. Undersökningen kan inte svara på vilket sätt användarnas behov fångas upp av den offentliga sektorn. Däremot indikerar undersökningen att arbetet med att utveckla idéer och initiativ sker i samarbete med användare eller omvärld. Dessutom sker arbetet i hög utsträckning i samarbete med andra inom organisationen eller andra aktörer.

I mycket lägre utsträckning efterfrågas innovation via inköp. Aktiviteter som rör immateriella tillgångar exempelvis patent eller varumärkesskydd har inte heller varit ett stort fokus för respondenterna.

Introduktion av innovation hög inom regioner och hos myndigheter

Undersökningen fördjupade vissa frågor till särskilda arbetsställen för att fånga upp introduktion av innovation och dess genomslag. Branscher som inkluderades är bland annat vård, omsorg, skola och sociala insatser. Ett fåtal aktörer inom spannet jordbruk, tillverkning, avfall avlopp och andra tjänster som ingår som en del av offentlig sektor har också ingått i undersökningen.

Resultaten pekar på att myndigheter och arbetsställen inom regioner introducerade i lika hög grad minst en innovation under 2019-2020 (65 procent i regioner, 64 procent hos myndigheter). Av de svarande arbetsställena i kommunal regi introducerade ca 54 procent minst en innovation under åren 2019-2020.

Innovationernas inriktning gällde både förändringar i processer inom verksamheten och i utbud av varor eller tjänster. Kommuner och regioner uppgav en något högre introduktion av produktinnovationer vilket speglar de kommunala och regionala bolagens inriktning. Myndigheterna uppgav att fler processrelaterade innovationer introducerats.

Små eller stora förändringar?

De innovationer som introducerades i processer och produkter var under 2019-2020 i de flesta fall små och stegvisa förändringar som till största delen var identiska eller väldigt lik sådant som tidigare tillämpats av andra. Läreffekterna är därmed en viktig del i de arbeten som sker i den offentliga sektorn.

Jämfört 2018 års innovationsbarometer står sig resultaten att stegvisa förändringar dominerar innovationsarbetet. För att arbetet som genomförs ska ses som en innovation måste dock en väsentlig förändring jämfört med arbetsplatsens tidigare processer och utbud av produkter ske.

Resultaten visar dock att även innovationsarbete som föranlett en radikal förändring skett. Detta innebär att organisationens erbjudanden och arbetsformer väsentligen förändrats i en större utsträckning än den stegvisa förändringen. Att de olika formerna av förändringsarbete syns så tydligt i resultaten pekar även på att den offentliga sektorn har kapacitet och möjligheter att arbeta med de olika arbetssätten som en förändring av en lägre graden innebär och den kraft som en radikal förändring medför.

Samtliga Se samtliga frågor och svar redovisas i i sammanställningen av rådata(xls, 153 kB)

Definitioner

Definitionerna som användes i enkäten för innovation och innovationsverksamhet i offentlig sektor bygger på OECDs Oslomanual och SCBs undersökning ”Innovation i företagssektorn”.

Innovation

En innovation är en ny eller förbättrad produkt (vara eller tjänst), process eller kombination därav, som väsentligt skiljer sig från verksamhetens tidigare produkter eller processer.

För att räknas som en innovation ska produkten eller processen även gjorts tillgänglig för potentiella användare, till exempel kunder, invånare eller medarbetare.

Innovationsaktiviteter

Innovationsaktiviteter avser alla typer av aktiviteter en verksamhet genomför som syftar till att resultera i innovation. De kan både syfta till att stödja innovationsförmåga och att introducera nya eller förbättrade produkter och processer.

• Utveckla idéer och initiativ från användare eller omvärld. Till exempel genom förslagslådor, brainstorming, innovationstävlingar, medborgardialog etc.
• Ta fram underlag om behov och möjligheter. Till exempel genom omvärldsbevakning, användarundersökningar, marknadsdialoger etc.
• Stärka ledarskap och medarbetarnas kompetens för innovation
• Samarbeta med andra i innovationssyfte. Till exempel med aktörer som konsulter, statliga myndigheter, branschföreningar, ideella föreningar som patientföreningar, leverantörer etc.
• Investera i infrastruktur i innovationssyfte. Detta inkluderar byggnader, maskiner, utrustning och andra materiella anläggningstillgångar, utveckling eller inköp av programvara och databaser
• Designa, ta fram prototyper av, och testa nya eller väsentligt förbättrade produkter eller processer. Till exempel genom risk/ nyttoanalys, genomförbarhetsstudier och tester
• Efterfråga innovation genom inköp
• Bedriva forskning och utveckling (FoU). FoU består av kreativt och systematiskt arbete med syfte att öka kunskapsmängden samt att hitta nya tillämpningar av befintlig kunskap inom vetenskapens alla fält.
• Införa och sprida resultat av innovationsverksamheten
• Följa upp och utvärdera resultat av innovation
• Hantera immateriella tillgångar (patent, licenser mm.)

Så gjordes undersökningen

Enkäten skickades till innovationsansvariga/ kommunchefer inom samtliga statliga myndigheter och landets alla kommuner och regioner. I enkäten ställdes frågor om strategi, drivkrafter och förutsättningar för innovation (del A)

Parallellt skickades också delar av enkäten till ett urval bestående av cirka 5 000 arbetsställen i offentlig verksamhet. Arbetsställena svarade på frågar om faktiska innovationer på arbetsstället och innovationsaktiviteter (del B).

Se samtliga frågor och svar i sammanställningen av rådata

Läs mer om genomförandet och metodiken bakom undersökningen Den tekniska mätrapporten. 

Sammanlagt inkom cirka 370 svar för del A, ledningsnivå, och 1 500 svar för del B, arbetsställesnivå. Svarsfrekvensen var god för enkätdel A, högre än 2018, men marginellt lägre än 2018 för del B.

Svarsfrekvens:

Del A

• Central nivå: 72% (47% 2018)
  • Statliga myndigheter: 81%
  • Regioner: 70%
  • Kommuner: 66%

Del B Arbetsställesenkät: 29% (32% 2018)

I en analys av bortfallet konstaterar SCB att även del B bör kunna användas trots en låg svarsfrekvens. Läs mer i bortfallsanalysen. 

Innovationsbarometern 2018

”Innovationsbarometern” utfördes av Sveriges kommuner och regioner i samarbete med Göteborgs stad och Mälardalsrådet och med stöd av Vinnova år 2018. Den bestod av två enkäter och besvarades av ca. 1 800 respondenter.

Läs mer om Innovationsbarometern 2018.

Internationella motsvarigheter

Innovationsbarometern har utvecklats först i Danmark och därefter har övriga nordiska länder genomfört egna liknande undersökningar samt till exempel Holland.

Resultat, jämförelser och exempel på innovationer från de nordiska länderna

Nederländernas undersökning från 2021 

Köpenhamnsmanualen om hur undersökningen kan se ut och gå till