Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv

Universitet och högskolor (UoH) spelar en viktig roll för Sveriges innovationskraft, konkurrenskraft och attraktionskraft. Sverige satsar i internationell jämförelse stora resurser på utbildning och forskning vid UoH. Samverkan mellan lärosäten å ena sidan och företag, offentliga verksamheter och civilsamhället å andra sidan är avgörande för UoHs effekter på det omgivande samhället. Sådan samverkan är även viktig för kvaliteten i forskning och utbildning vid UoH.

Regeringen har gett Vinnova uppdrag, i samråd med Vetenskapsrådet samt forskningsråden Forte och Formas, att utforma metoder och kriterier för bedömning av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, i termer av relevans och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap.

Utgångspunkter för arbetet med uppdraget har varit ett brett perspektiv på lärosätenas samverkan och hänsyn till UoHs olika roller och förutsättningar. I arbetet med uppdraget har Vinnova också valt att definiera samverkan som en interaktiv process som skapar ömsesidig nytta, både för UoH och samverkanspartners.

Syftet med föreliggande rapport är att sätta samverkan i en större historisk, nationell och institutionell kontext för att förstå hur synen på och arbetet med samverkan har utvecklats vid svenska universitet över tiden.

Se även publikationen ”Universitets och högskolors samverkansmönster och dess effekter” (Vinnova Rapport/Analys VA 2014:09)