Logistik för ökad svensk konkurrenskraft

Logistik är en strategiskt viktig kunskap som gör det möjligt att i varje given situation orkestrera nätverk av resurser och därmed skapa effektiva försörjningskedjor.

Effekterna av en hög flödeseffektivitet är väl känd i dagens logistikforskning och avspeglas tydligt hos de företag som ligger i framkant och har omsatt teorier inom supply chain management i sitt praktiska arbete. Den kunskapen behöver dock få ett betydligt större genomslag i det svenska näringslivet och samhället för att Sverige ska stå sig starkt som industrination även i framtiden. Effektiva försörjningskedjor förutsätter en systemkunskap och en förmåga att designa, styra och utveckla stora system och betalar sig i form av hög konkurrenskraft och anpassningsförmåga till nya marknadsförutsättningar.

Ledorden för framtiden är hållbar tillväxt – konkurrenskraft – innovation. För år 2020 listar agendan tio konkreta mål uppsatta som bygger på Sveriges framskjutna position i ett internationellt perspektiv.

För att målen ska uppfyllas krävs insatser inom sju områden:

• kunskapslyft på ledningsnivå
• rätt balans mellan vad (innehåll) och hur (process)
• satsningar på små och medelstora företag
• satsningar på nya tillämpningsområden för logistikforskning – exempelvis inom sjukvård och citylogistik
• tillgänglighet till kompetenta och akademiskt utbildade logistiker
• rätt balans mellan grundläggande akademisk forskning och tillämpad forskning i näringslivet
• nationell helhetssyn på logistikforskning.

Tvärfunktionell forskning som präglas av helhetssyn och samverkan främjas genom agendans tre olika perspektiv på logistikutveckling och innovation:

• industri- och handelsföretagens (varuägare vars logistiksystem är i fokus för framtidens forskning och innovationer)
• transport/logistik- och IT-företagens (leverantörer av logistiktjänster)
• samhällets (aktörer som representerar nya behov av och tillämpningar för logistikforskning).