De senaste åren har det inom framförallt ishockey, boxning och amerikansk fotboll blivit tydligt vilka negativa, långvariga effekter upprepade hjärnskakningar kan få på en person.
– Om man inte låter hjärnan återhämta sig ordentligt innan man utsätter sig för nya smällar har det visat sig att personen kan utveckla väldigt obehagliga, långdragna syndrom, säger Henrik Zetterberg, projektledare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet. Det kan leda till koncentrationssvårigheter, irritation och svårigheter i sociala sammanhang. Har du riktig otur utvecklas det till en kronisk traumatisk hjärnskada.
Forskningen kring dessa skador tyder på att det framförallt är de upprepade hjärnskakningarna, där hjärnan inte får läka färdigt innan träningen drar igång igen, som är den stora faran. Problemet är bara att det är svårt att veta hur påverkad hjärnan är och när den har återhämtat sig.
– Det finns ett test där man via lumbalpunktion i ryggslutet kan mäta halten av vissa proteiner som läcker ut från skadade nervceller, men vi ville utveckla det så att det går att mäta proteinhalten via ett vanligt enkelt blodprov. Då kan man enkelt se om den skadade spelaren har fått en nervcellsskada av smällen, hur svår den verkar vara och fatta bättre beslut om när man kan börja träna igen.
Bättre liv
Projektet för att ta fram det nya diagnosverktyget startade i november 2014 och är ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och företaget UmanDiagnostics AB som har tagit fram de antikroppar som behövs vid testerna. Till sin hjälp har forskarna bland annat haft spelarna i elitserien i ishockey, vilket har gjort att man har kunnat analysera närmare etthundra hjärnskakningar.
Henrik Zetterberg
Idag håller den nya diagnosmetoden på att införas som klinisk rutin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och förhoppningen är att den ska kunna spridas, något som bland annat innebär möjligheter för UmanDiagnostics att sälja antikroppar. Men inte minst kan metoden ge ett bättre liv inte bara för patienter med hjärnskakning utan även för patienter med andra nervcellssjukdomar som till exempel MS.
– I dag finns det potenta läkemedel för den här typen av sjukdomar och med vår metodik kan läkaren följa patienten över tid och se när medicineringen behöver justeras redan innan patienten får nya symptom av sin sjukdom.
Text: Karin Aase