Så ska Nationellt Prehospitalt Datalabb skapa bättre ambulanssjukvård
Varje år genomför ambulanser i Sverige en miljon utryckningar och andra uppdrag. Under många år registrerades inte data om patienter eller uppdrag på något samlat sätt, men nyligen startade ett nationellt kvalitetsregister, kallat AmbuReg. Där samlas nu en massa data – men problemet är att möjligheterna till insamling, analys och uppföljning kraftigt varierar mellan regionerna.
Detta är en av de utmaningar som Nationellt Prehospitalt Datalabb ska lösa. Datalabbet ägs av PreHospen, som är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum i prehospital vård vid Högskolan i Borås.
– Projektet handlar om att tillgängliggöra och öka förutsättningarna för att kunna använda prehospitala data inom forskning, utveckling och uppföljning av ambulanssjukvården, säger Hanna Maurin Söderholm.
Hon är programansvarig och driver även PICTA Prehospital Innovationsarena – ett samverkansprogram för innovation i prehospital vård. I projektledningen för datalabbet finns bland annat forskare, flera tidigare ambulanssjuksköterskor samt experter på forskningsinfrastruktur.
– Det finns mycket prehospitala data, men de är svåråtkomliga, utspridda i många olika system och kräver mycket handpåläggning för att kunna användas. Det gör samtidigt att dataseten blir dyra, men väldigt värdefulla, säger Hanna Maurin Söderholm.
Förutom AmbuReg kommer projektet även att utgå från forskningsdata och dataset från enskilda forskare och forskningsprojekt, data från innovations- och utvecklingsprojekt, samt undersöka möjligheterna att koppla data från andra register såsom exempelvis RiksStroke, Hjärtstoppsregistret, och Traumaregistret.
Den första idén som dök upp inför satsningen på Nationellt Prehospitalt Datalabb var att samla ihop data så att exempelvis forskare lätt skulle kunna använda dem. Denna idé börjar dock överges och istället är planen att skapa en sökmotor som gör det lättare att navigera bland de data som faktiskt finns.
– Vi har nu börjat att mejsla fram vad vi vill göra, men vi vet inte ännu hur vi ska göra det. Vi vet dock att det inte är hållbart med forskare som skickar USB-stickor med filer på fram och tillbaka över landet. Både Region Värmland och Region Stockholm är med i projektet och de har jobbat mycket med dataaccess och dataanalys. Dessutom har de bra plattformar. För vår del ligger decentraliserade lösningar nära tillhands, säger Hanna Maurin Söderholm.
Men själva datalabbet kommer ändå att vara centralt – trots decentraliserade sökmöjligheter?
– Ja, men vi kommer undersöka möjligheter att använda centrala data. I projektet kommer vi framförallt att beskriva landskapet så att forskare och andra kan ta del av vad som finns. Det här är visserligen inte öppna data, men det är ett sätt att beskriva och göra data mer öppet vilket kan bidra till ökad innovation, säger hon.
Inom projektet har ett antal utmaningar, frågeställningar och tillämpningscase identifierats, och delar av projektet kommer genomföras tillsammans med verksamheten i AI Sweden.
– Vi vet vilka behov som finns, vilka typer av problem som vi vill lösa men vi vet inte riktigt hur, ännu. Men när projektet är slut så hoppas jag att vi i alla fall ska komma några steg närmare att kunna göra uppföljning av ambulanssjukvården i Sverige på lokal, regional och nationell nivå. Vi vill underlätta och skapa bättre förutsättning för att kunna bedriva bra forskning och datadriven utveckling inom informationsdriven vård, säger Hanna Maurin Söderholm.
Vad är ert slutmål?
– Vi vet att det råder ojämlikhet i samhället när det gäller såväl hälsa som tillgång till vård. Detta kan kopplas till geografiska förutsättningar men även till exempelvis socioekonomiska och kulturella faktorer. Vi hoppas dels kunna bidra till att skapa bättre förutsättningar för forskning och kunskapsunderlag om detta, dels bidra till datadrivna beslutsstöd som i sin tur kan minska mänskliga tillkortakommanden gentemot olika grupper i samhället. Rent konkret kommer jag att bli väldigt glad om vi lyckas ta fram en testningsbar prototyp, men det är en hel del work in progress så vi får se vad som till slut händer, säger Hanna Maurin Söderholm.
Förutom prototypen så ska projektet identifiera möjliga lösningar och processer som tekniskt, juridiskt och etiskt hållbart gör det möjligt att samla, organisera och tillgängliggöra känsliga data.
– Vi hoppas att hälso- och sjukvården ska kunna dra nytta av labbet genom utveckling av lösningar och beslutsstöd som bidrar till minskade vårdkostnader och en bättre livskvalitet för patienterna. Vi hoppas också underlätta för näringslivet att utveckla nya innovationer med hjälp av AI. För akademi och forskningsinstitut ska datalabbet ge överblick över tillgängliga forskningsdata, samt bidra med resurser och kunskap. Når vi dit så blir vi väldigt nöjda, säger Hanna Maurin Söderholm.
Last updated 30 March 2022
Leave a comment
You have chosen to disallow certain cookies and funtions on our website, such as commenting on blog posts. You can change your privacy settings at any time to allow these functions and get a better experience.
Change privacy settings