Arenorna som håller svensk life science i världsklass

Life science-sektorn växer i betydelse i Sverige. Det är ett prioriterat område och viktigt för svensk tillväxt och svenska medborgarnas hälsa. Därför finns samarbeten mellan näringsliv och myndigheter som ska möjliggöra forskning och innovation inom sektorn. Medtech4Health och Swelife är två strategiska innovationsprogram som driver dessa samarbeten.

Snabba lösningar under pandemin

När covid -19 kopplade greppet om världen var Sverige snabba med att ställa om i kampen för att bekämpa viruset. Flera svenska innovationer gjorde skillnad tack vare stöd från Medtech4Health och Swelife. När den svenska covidportalen lanserades i början av juni 2020 var den först i sitt slag i Europa. Ett omfattande provsamlingsregister underlättade för forskare att använda insamlade biobanksprover. Hur kunde vi vara så snabba?

En rad viktiga faktorer spelade så klart in. Ansvariga för portalen, svenska Scilifelab, och dess infrastruktur var självklart en viktig del. Med den medicintekniska produkten Captainer blev det möjligt att ta plasmaprov hemma med ett enkelt fingerstick, och att hantera betydligt större mängder prover än innan. Den nationella modellen för sjukvårdsintegrerad biobankning (SIB) fick tydligt kvitto på att deras strävan att samordna och utveckla svensk life science faktiskt gör skillnad för människors hälsa.

Sonja Eaker Fält, ordförande för beredningsgruppen för Biobank Sverige, var nationell samordnare för SIB tidigare. SIB är i korthet en modell som gör det möjligt att samla in, hantera och bevara forskningsprov inom sjukvårdens befintliga infrastruktur på ett likvärdigt sätt i hela landet.

– Ju mer vi lär oss om sjukdomar, desto mer har vi förstått att det behövs ett större patientunderlag i forskningen för att vi ska bli bättre på precisionsmedicin. För många forskningsprojekt räcker det till exempel inte med att du samlar in prov från endast ett geografiskt område. Det vi såg var ett behov av att kunna samla jämförbara prover på ett standardiserat sätt på flera platser, berättar Sonja Eaker Fält.

Innovationsprogrammens samverkansroll

Men att genomföra en sådan förändring tar tid och kräver både finansiering och samordning. I sin regionsöverskridande form hade utrullningen av SIB inte kunnat genomföras av någon enskild aktör vare sig inom sjukvården eller näringslivet, konstaterar Sonja Eaker Fält. Men med stora insatser från personal inom hälso- och sjukvården, engagerade forskare och med finansiering från bland annat Swelife – som tillsammans med Medtech4Health är de innovationsprogram med hälsotema som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas – kunde en gemensam modell införas på ett trettiotal sjukhus mellan åren 2015 och 2021.

– Det här är den första satsning som jag känner till som har handlat om att bygga upp en infrastruktur integrerat inom vården, enbart till för forskning och det är något vi ska vara stolta över. Det har möjliggjort världsledande forskning som inte går att genomföra i andra länder, för att inte tala om möjligheterna till framtida bättre behandlingar för patienterna när man nu kan göra de komplexa forskningsanalyser som behövs, säger Sonja Eaker Fält.

Det här är den första satsning som jag känner till som har handlat om att bygga upp en infrastruktur integrerat inom vården, enbart till för forskning.

När dessutom covid-19 blev ett faktum, fanns redan en infrastruktur som gjorde Sveriges bidrag till covid-forskning väsentligt.

– Det var ett ljus i mörkret som rådde då. Här hade vi skapat en modell för insamling som visade sig bli jätteviktig för forskningen om covid, säger Sonja Eaker Fält.

Både Lena Strömberg, programchef för Medtech4Health och Peter Nordström, programchef för Swelife, håller med om Sonja Eaker Fälts bild av den samverkansroll som innovationsprogrammen har.

– Många av de här insatserna hamnar mellan stolarna då det inte är någon enskild aktörs uppdrag att genomföra eller finansiera dem. Där kan vi vara en möjliggörare och oberoende aktör som även kan gå in med finansiering, säger Peter Nordström.

Peter Nordström, programchef för Swelife

Där kan vi vara en möjliggörare och oberoende aktör som även kan gå in med finansiering.

Med fokus på att stärka life science och medicinteknik i Sverige och förbättra folkhälsan har innovationsprogrammen Medtech4healths och Swelifes breda uppdrag. Faktum är att bara innebörden av vad life science är ständigt breddas och det finns egentligen inte ens någon riktigt vedertagen definition av vad begreppet innehåller. Globalt kan termen innefatta allt som handlar om livsprocesser, medan det i Sverige historiskt sett främst syftat på den sektor som inkluderar läkemedel – som också är den största delen – till att även inkludera diagnostik och medicinteknik och nu röra allt från både hälsoprevention till precisionsmedicin. I och med det har det också saknats enhetlig statistik och möjlighet att kartlägga life science-sektorn – för var räknar man in ett företag som sysslar med probiotika? Eller kroppsscreening?

Tydlig uppföljning av life science-sektorn

I ett pågående regeringsuppdrag utvecklar Vinnova en metod som möjliggör kontinuerlig statistik över hur sektorn faktiskt ser ut, vilket har resulterat i en första rapport som publicerades våren 2023. I denna rapport finns också referenser till samverkansprogrammens betydelse för life science-sektorn.

Se rapport och kommentarer: "Statistik över svenska life science-företag"

Det både Lena Strömberg och Peter Nordström har märkt under programmens gång sedan de startade för snart tio år sedan, är hur allt fler aktörer känner sig hemma under life science-paraplyet – som samtidigt kommit att omfatta i princip hela området från prevention till behandling. Men att överbrygga gapen mellan individ/patient, näringsliv, akademi och sjukvårdssektorn är ett omfattande arbete. Närmare 550 innovationsprojekt för bättre hälsa har genom åren finansierats av innovationsprogrammen. Projekten har lett till ökad kunskap, nya lösningar och även framgångsrika företag inom life science och medicinteknik, samt koordinerande projekt på nationell nivå.

Vi har fungerat som förändringsmotorer, som utmanat systemet.

– Vi har fungerat som förändringsmotorer, som utmanat och flyttat systemet genom våra olika insatser och projekt genom att kunna vara en oberoende aktör utan egenintresse, en tillåtande samverkansplattform som inte drivs av egenintressen utan prestigelöst verkar för bättre hälsa och hållbar tillväxt i Sverige, säger Peter Nordström och får medhåll av Lena Strömberg.

Förändring tar tid

Alla resultat är dock inte lika tydliga för allmänheten som SIB-projektet. Ett förändringsarbete tar lång tid, något som också Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik, vittnar om.

– Ska man förändra sjukvården och göra en systemtransformation så tar det minst 10 till 15 år. Vi har hunnit med mycket under våra år, men det är också mycket kvar som ska på plats, säger han.

Verksamheten han syftar på är GMS, Genomic Medicine Sweden, en nationell samverkansorganisation för implementering i vården av precisionsmedicin, som i korthet innebär att patienten med förfinade tekniker kan diagnostiseras och ges individanpassad vård och behandling.

Efter att för drygt tio år sedan förstått kraften i de nya sekvensieringstekniker som forskats fram och skulle kunna revolutionera såväl diagnostik som behandling av patienter, var Richard Rosenquist Brandell, med hjälp av anslag från Swelife, delaktig i att starta processen till det som idag är GMS. En förstudie blev till den breda samverkansorganisation där de svenska universitetssjukhusen och universiteten med medicinsk fakultet ingår, tillsammans med representanter från näringsliv och patientorganisationer. Viktig infrastruktur för datadelning i form av Nationella Genomikplattformen i Västra götalandsregionen har därefter kunnat ta form med efterföljande anslag. Ett av Swelifes centrala bidrag har enligt Richard Rosenquist Brandell varit GMS:s möjlighet att anställa jurister att klargöra de juridiska grunderna för datadelning på nationell nivå.

– Eftersom varje region är en juridisk person kan vi idag inte dela kliniska data på många personer mellan regionerna, så kallad sekundäranvändning, förutom inom forskningsprojekt. Men för precisionsmedicin räcker inte underlaget från en region, utan det behövs från hela landet, säger Richard Rosenquist Brandell och lägger till att GMS med sina kunskaper därmed kunnat vara en bidragande del i den utredning om just sekundäranvändning av hälsodata som presenterades i november 2023.

Stor potential för svensk medicinteknik

Att öka samverkan mellan aktörer är också centralt för Medtech4Health, med uppdraget att främja medicintekniska idéer, arbeta för en effektiviserad hälso- och sjukvård och stärka den medicintekniska industrin. Branschen för medicinteknik, som också faller inom definitionen av life science, består av mer än 3 000 främst små och medelstora företag i Sverige. Dessa växer stadigt och står idag för en export på 34 miljarder kronor och sett till registrerade patent ligger Sverige i topp i Europa, berättar programchefen Lena Strömberg.

Lena Strömberg, programchef Medtech4Health

– Vi ser till att skapa samverkan både för produktutveckling, sänka systemhinder och öka kunskapsutbytet kring till exempel implementeringsprocesser, säger Lena Strömberg och nämner också funktionen av att vara en neutral arena som ett av programmets viktigare bidrag.

Och potentialen är stor för svensk medicinteknik, både för patienter och för svensk tillväxt, poängterar hon. Genom till exempel det strategiska projektet MedTech Internationalisering har 150 svenska medicintekniska företag lotsats till den internationella marknaden genom guidning och effektiva nätverk. Svenska företaget Natura Lens tackar Medtech4Healths för introduktionen till programmet EIT Health Wildcard och den finansiering på 1,5 miljoner euro som det innebar, och via nätverken öppnades möjligheten för innovatörerna bakom kroppsdräkten Exopulse Mollii Suit att utveckla sin produkt genom ett uppköp av ett tyskt företag. Senare kunde bolaget säljas för cirka 75 miljoner euro, motsvarande närmare 900 miljoner kronor. Bland nationella, strategiska projekt lyfter Lena Strömberg exemplet UppHim, och den förändringsresa det inneburit för bland annat Regions Västerbottens upphandlingsenhet att via projektet bli mer innovativa med sina upphandlingskrav.

– Därmed har de ökat mindre företags möjligheter att sälja sina produkter och vården har kunnat utveckla sin verksamhet, konstaterar hon.

Framtiden för life science - ett prioriterat område

Båda innovationsprogrammen är nu inne på sin tredje av totalt fyra etapper. Programmen har en livslängd på 12 år, vilket innebär att Swelife kommer att avslutas i december 2026, medan Medtech4Health, som startades ett år senare än Swelife, fortsätter även under 2027. Därefter lever programmen vidare i de resultat som åstadkommits ute i kommuner och regioner, företag och andra organisationer. På Swelife har man identifierat de nyckelfaktorer som de anser svensk life science behöver för att området fortsätter att stärkas.

Det görs otroligt många bra framsteg inom hela sektorn och det område som life science utgör.

Peter Nordström lyfter vikten av ett permanent, nationellt life science-kontor med mandat och nödvändiga resurser, en uppdaterad strategi med fokus på både prevention och precision, samt ett förankrat engagemang, kompetens och kapital att säkerställa långsiktiga och hållbara satsningar.

– Det görs otroligt många bra framsteg inom hela sektorn och det område som life science utgör. Jag tror vi skulle kunna få en bättre hävstång om vi på riktigt använde strategin så att insatserna sker mer systematiskt, strukturerat och koordinerat, det vill säga att pusselbitarna sammanfogas så att de formar ett mer komplett pussel, säger Peter Nordström.

Life science är ett prioriterat område. Enligt Sveriges life science-strategi, som lanserades av dåvarande regeringen i slutet av 2019, ska Sverige vara “en ledande life science-nation. Life science bidrar till att förbättra hälsa och livskvalitet hos befolkningen, säkerställa ekonomiskt välstånd, utveckla landet vidare som en ledande kunskapsnation och förverkliga Agenda 2030”. Vilka aktörer det omfattar beskrivs i strategin som de “företag, universitet och högskolor samt offentliga aktörer på kommunal, regional och statlig nivå, som genom sin verksamhet bidrar till att främja människors hälsa”.

Arbetet, som även innebär ett eget life science-kontor inom regeringskansliet, fortsätter under nuvarande regering och en uppdatering av strategin är enligt kontoret under bearbetning.

Läs mer på innovationsprogrammens webbplatser

Start - Medtech4Health

Swelife - Vi arbetar för en stark life science-sektor i Sverige