Den 31 maj möttes forskningsministrarna för att ta ställning till det danska ordförandeskapets förslag till kompromiss avseende Horisont 2020. Det har varit intensiva förhandlingar under det danska ordförandeskapet om i första hand själva förordningen Horisont 2020.
Målsättningen har varit att nå en sk partiell överenskommelse om ramprogrammet som innebär att rådet är överens som hela innehållet förutom budgeten eftersom den bestäms genom en separat process senare i höst. Man hade också som ambition att nå en överenskommelse om EIT-förordningen och den strategiska agenda men det fick man ge upp och istället blev det en framstegsrapport. Det har också presenterats framstegsrapporter för regler för deltagande samt för det särskilda programmet Horisont 2020 och Euratom.
När det gäller Horisont 2020 är den största förändringen en delning av den sjätte utmaningen i två: en som rör de samhälliga aspekterna och en som rör säkerhet. I övrigt har en hel del ytterligare områden förts in i de olika utmaningarna. Enda sedan sjätte ramprogrammet har det varit oenighet om vilken typ av forskning som får utföras med användandet av stamceller och så är det nu också. Sverige har fört fram dels vilken betydelse denna forskning har för att bota bl a degenerativa sjukdomar dels faran med att ett förbud i några länder skall leda till förbud på EU-nivå. Den slutliga formuleringen blir en förlängning av de regler som gäller i FP7.
Sverige har under förhandlingen drivit att ramprogrammet skall baseras på excellence och med ett utmaningsdrivet perspektiv. Dessutom har Sverige också bidragit med att bl a få in för Sverige och Europa viktiga områden såsom:
- skogsbruk,
- forskning kring smitta från djur till människor,
- tillgång till vatten,
- stadsplanering samt luftburna gifter.
Betydelsen av att involvera intressenter, t ex regioner har också lyfts in. Sist men inte minst har Sverige lyckats få in skrivningar som begränsar användningen av de sk blandfinansierade programmen, t ex ERANET och artikel 185 då dessa kräver långtgående medfinansiering av svenska myndigheter. Sverige förordar också att Horisont till största del skall genomföras genom projekt som initieras via de årliga arbetsprogrammen.
Det finns också andra positiva ändringar där flera länder varit drivande som t ex ambitionen att SME-deltagandet skall vara 20 %. Sverige har också motsatt sig skrivningar som skulle innebär att medel från Horisont 2020 skulle öronmärkas för länder med lågt deltagande.
Vad händer nu?
Under det cypriotiska ordförandeskapet fortsätter nu förhandlingen kring i första hand reglerna för deltagande och det särskilda programmet. Europaparlamentet väntas komma med sitt yttrande under november/december. En överenskommelse kommer kunna nås tidigast under det irländska ordförandeskapet, dvs första hälften av 2013. De första utlysningarna bör komma under senhösten 2013 och de första projekten kan förhoppningsvis starta i mitten av 2014.