Debattartikel i Ny Teknik 2016-09-28

”Samspelet människa-maskin ger industrin svensk fördel”

Företagens teknikutveckling handlar inte om att uppnå total automatisering. Det är interaktionen mellan människa och maskin som ger svensk industri trumf på hand, skriver Charlotte Brogren, Vinnova,  Klas Wåhlberg, Teknikföretagen, och Anders Ferbe, IF Metall.

Sverige är en stark industrination. Här finns många framgångsrika och innovativa industriföretag där medarbetare och chefer sitter på ett stort kunnande, inte minst om arbetsledning och utvecklingsarbete. En särskild kompetens finns när det gäller omställning. Framgångsrika företag klarar av att gång på gång förnya och ställa om produktion och produkter i takt med att förutsättningarna förändras. Detta är så kallade mjuka konkurrensfördelar.

I dag när industrin står inför en digital transformation menar vi att våra möjligheter för industriproduktion ökar. Den nya tekniken spelar Sverige i händerna om vi tar vara på möjligheterna.

Möjligheterna ligger i mer hållbara produkter; återvinning och cirkulär ekonomi men också i industriella processer som med avancerad teknik och hög kompetens förbrukar mindre energi och råvaror. Även om framtiden många gånger beskrivs som en tid där vi inte kommer att ha så mycket prylar så kommer det att finnas ett stort behov av hållbar tillverkning av fysiska produkter. Och frågan blir: var ska dessa tillverkas? Vilka konkurrensfördelar har svensk produktion och svenska fabriker?

Projektet Flaggskeppsfabriken samlar erfarenheter från tio stora företag som bedriver framgångsrik tillverkning i Sverige. Företagen visar tydligt hur ny teknik samspelar med en modern organisation. Ur detta samspel föds mjuka konkurrensfördelar som gynnar Sverige i kampen om framtidens tillverkningsjobb.

De tio företagen i Flaggskeppsfabriken – däribland Scania, Sandvik, AstraZeneca, Toyota, Bombardier och Siemens – är alla globala företag med verksamhet i många länder. Som sådana krävs skicklighet i att utnyttja varje lands särskilda konkurrensfördelar och styrkor. Sverige har ibland nackdel av att vara en liten och avlägsen marknad. Desto viktigare att vi förstår och utvecklar det vi är bra på, eller kanske rentav bäst på. Förmågan att engagera alla medarbetare i förbättringsarbete och skapa ett positivt klimat kring utveckling och förändring är ett sådant svenskt trumfkort, visar erfarenheterna från Flaggskeppsfabriken.

  • Tre framgångsfaktorer som listas i Flaggskepsfabriken är:
    Att företagen skapar en grundläggande insikt hos alla medarbetare om företagets riktning och aktuella mål. Dessa mål bryts ner på varje nivå i företaget. Information delas systematiskt. Trygghet i anställningen baseras inte på att var och en monopoliserar sin kunskap.
  • Att företagens teknikutveckling inte handlar om en ensidig utveckling från manuell produktion till total automation. Istället läggs vikt vid frågan hur man integrerar människa och maskin i en effektiv och flexibel produktionslayout.
  • Att företagen arbetar genomgripande och systematiskt med kompetensutveckling och uppgradering av den egna personalens kunskaper.

Tron på fullständig automation är i grunden felaktig. Även i framtidens fabriker kommer det att finnas människor. Dessa kommer att vara välutbildade och ha delvis andra arbetsuppgifter än i dag.

Sverige är ett avancerat tillverkningsland. En lång rad företag, inte bara svenskägda, har placerat några av sina mest kvalificerade verksamheter här. Och ännu fler företag kan göra det om Sverige arbetar systematiskt med sina mjuka konkurrensfördelar och marknadsför dem. I de samverkansprogram som regeringen nyligen presenterat är det viktigt att skapa utrymme att stärka förutsättningarna för tillverkning. Likaså spelar regeringens nyindustrialiseringsstrategi en stor roll.

Att tillverka i Sverige ger hållbarhet – svenska produkter är generellt ett bättre miljöalternativ – och vi är ett land där det är effektivt att lokalisera sin produktion. De anställda och vårt sätt att organisera samarbetet i företaget är Sveriges mest unika konkurrensfördel.


Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen

Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova

Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall

Om oss

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Det gör vi genom att finansiera forsknings- och innovationsprojekt samt att erbjuda nätverk, möten och analyser. Vi riktar oss till er i samhället som är viktiga för Sveriges innovationskraft – till exempel kunskapsintensiva företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och offentlig verksamhet. Vi är också nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och innovation samt regeringens expertmyndighet för innovationspolitik.

Kontakta oss